Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sju fartyg, skyndade folk från alla håll att erbjuda detsamma
sina tjänster. Den trupp af unga frivilliga, som samlades på
af-gångsorten, La Rochelle, tillfredsställde emellertid så föga den
utsedde befälhafvaren, M. de Gennes, att han säges genast hafva
beställt hästar och begifvit sig till Paris för att i konungens hand
nedlägga befälet. En annan berättelse tyckes antyda, att två
skilda eskadrar skolat utlöpa, i hvilket fall man får antaga, att
hvad som säges om »quelques changemens arrivés dans les
dispositions des choses» afser, att den, som skolat föras af M. de Gennes,
af någon anledning blifvit inställd.
Härmed må hafva förhållit sig huru som helst, visst är, att
den lilla flotta, som den 17 dec. 1698 gick till sjös från La
Rochelle, till chef hade M. de Beauchesne-Gouin, en man från Saint
Malo, som för resan erhöll fullmakt som »capitaine de vaisseau»1.
Expeditionen bestod af fyra fartyg: »le Phélippeaux», förd af
öfver-befälhafvaren själf, »le Maurepas», förd af M. de Terville,
korvetten »la Bonne Nouvelle», förd af M. Perré, som icke hann längre
än till Ilha Grande, strax söder om Rio de Janeiro, och ännu ett
mindre fartyg, som förliste på Bretagnes kust. För att vägleda
eskadern i de för fransmännen obekanta sydamerikanska
farvattnen medföljde en f. d. flibustier vid namn Jouhan de la
Guilbau-dière. Denne hade tillhört ett litet sjöröfvarfölje, som omkring
1 Ingen originalberättelse angående denna resa har blifvit i sin helhet
offentliggjord. Däremot äga vi i tryck tre af hvarandra oberoende ntdrag nr skildringar
af deltagare i densamma. Kapten Woodes Rogers säger i sin förut citerade bok
( Voyage fait autour du monde. Trad. de l’Ânglois, T. 1, Amst. 1723, s. 3 o. 129),
att han lyckats förskaffa sig en afskrift af Beauchesne’s journal, samt meddelar (s.
183—187) ett sammandrag af dess innehäll. Efter en dagbok förd af en annan
deltagare, M. de Villefort, och tillhörig den berömde geografen Guillaume Delisle,
ger presidenten Charles de Brosses en skildring af färden (Histoire des
navigations aux Terres Australes, T. 2, Paris 1756, s. 113—125), och slutligen beskrifves
expeditionens ntrnstning och vistelse i Magelians sand nti en uppsats i tidskriften
le Magasin pittoresque (Année 26, Paris 1858, s. 226—229 o. 275—277), som hämtat
sina materialier ur tvenne folio volymer, förvarade i Dépôt de la marine (n:r 5,617
o. 5,618), och innehållande reseberättelser af tvä i färden deltagande nnga ingeniörer
vid namn de Labat och Du Plessis. De ganska märkliga och utförliga
underrättelser om eldsländarnes utseende, seder och bruk, som meddelas i sistnämnda
berättelser, har M. G. Marcel offentliggjort i en uppsats med titel Les Fuégiens à la
fin du 17:e siècle (Congrès internat, des Américanistes, Compte-rendus de la 8:e
session, tenue à Paris en 1890, s. 485—496). — I handskrift finnas flera berättelser om
Beanchesne’s resa, nämligen en, ofullständig, af en i resan deltagande officer och en
af befälhafvaren själf, båda i Nationalbiblioteket (enl. Marcel), samt slutligen en,
måhända med den sistnämnda identisk, journal af M. de Beauchesne i Dépôt de la
marine, hvars hufvudsakliga innehåll jag excerperat; den öfverensstämmer i allt
väsentligt med de af Woodes Rogers meddelade utdragen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
