- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
49

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

detta fartyg vid dess återkomst 1703 anlöpa Lissabon, i st. f. att,
såsom det varit hans skyldighet, föra dess last till Frankrike,
samt att han nämnda år, möjligen själf, företagit ytterligare en
oloflig resa till samma trakter. Till följd af handlingarnas
ofullständiga skick1 — vi sakna bl. a. den anklagades svar på
beskyllningarna — är det ej möjligt att utreda, huru det förhållit
sig med de ifrågavarande sydhafsfärderna, men uppenbart är, att
ett fartyg, som återkommit till Europa 1703, måste hafva anträdt
sin resa senast föregående år. Också förmäla andra källor, att
före april 1703 »flera fartyg från Saint Malo af seglat till
Söder-hafvet och att före augusti samma år icke mindre än tre därifrån
återkommit».2

Af större intresse än tidsbestämmelsen är att söka fastställa
hvarför dessa handelsföretag voro af den franska regeringen
förbjudna.

Utan farhåga för misstag kunna vi som anledning härtill
an-gifva den ställning de intogo till de privilegierade
handelskompanierna. Helt säkert var det nämligen utan dessas begifvande,
antagligen mot deras bestämda protest, som redarne i Saint Malo
började sända sina skepp till Söderhafvets kuster. Visserligen
hade, såsom ofvan anförts, det ostindiska kompaniet aldrig gjort
bruk af sitt monopol i denna del af världen, och Sydhafskorapaniet,
som där inträdt i dess rättigheter, hade inom kort inställt sin

1 De här anförda anklagelsepunkterna förekomma alla i bref från
marinministern Pontchabtrain till polischefen d’Argenson, offentliggjorda i Archives de la
Bastille, publ. par Fb. Ravaisson. T. 13, Paris 1882, s. 142, 143, 145. — I)å
ordalydelsen kan gifva rnm för något olika tolkningar, torde det vara skal att bär
återgifva densamma: Pontcbartrain skrifver:

Den 19 sept. 1714: »Vons Ini (Bonrdas) reprocherez en même temps sa dés-

obéissance aux ordres de S. M., et l’avertirez qu’elle se souvient encore des vaisseaux
qu’il envoya à Lisbonne en 1701, venant de la mer du Sud, au lieu de les faire
revenir en France avec les matières et espèces dont ils étaient chargés; il est bon
même que vous lui demandiez les raisons qu’il eut pour prendre ce parti.»

D. 10 okt. 1714: »Vous prendrez la peine de lui demander sur quel vaisseau

il passa à la mer du Sud en l’année 1703, s’il en était le capitaine, s’il avait
permission du Roi, et où il fit son retour.»

D. 14 nov. 1714: »J’ai fait vérifier ce qui s’est passé en 1703. au sujet du
vaisseau que Bourdas envoya à Lisbonne, vous verrez par les copies de lettres
ci-jointes que ce négociant fit encore passer ce vaisseau à la mer du Sud contre les
défenses qu’il en avait reçues, et que toute sa conduite est un tissu de
contraventions fort punissables.»

Årtalet 1701 i det första brefutdraget är uppenbarligen endast i det fall
riktigt, att det kan hänföras till fartygets afgång från Frankrike.
s Corresp. des contrôleurs gén. T. 2, n:os 450 not och 770.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free