Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och »le Baron de Breteuil»; befälhafvare på det sistnämnda, som
synes ha varit amiralskeppet,1 * var M. Desaunais Bécard; de båda
andra kaptenerna hette Denermont och Porée, af hvilka den senare
deltog i flera följande sydhafsfärder och förvärfvade sig anseende
som en af Saint Malos dugligaste sjömän.
Enligt den ofvannämnda journalen befann sig expeditionen
den 16 no v. 1703 i Atlanten på 18° 6’ s. lat. och 28° 20’ v. long.
fr. Paris.* Tvä dagar senare upptäckte man land; på eskadern
rådde meningsskiljaktighet, huruvida detta var Ascension, en ö
som dåtidens sjökort förläde vid ungefär 20° s. lat.,3 eller den
lilla, nu till Brasilien räknade vulkanön Trinidad. Man
begagnade för denna del af färden en seglingsanvisning af den
portugisiske piloten Aleixo da Motta, som vi återfinna i Thevenots
bekanta samling af resebeskrifningar,4 och som här förmanar
seglaren till försiktighet, emedan de båda öarnas läge i förhållande
till hvarandra ej vore med visshet bekant. Den 27 dec. angjordes
Kap Yirgenes vid Magellansundets mynning, och de fem därpå
följande veckorna tillbragtes under ett misslyckadt försök att
genomtränga nämnda sund. Man hade hunnit ett stycke väster om
Port Galan, då befälhafvarne i hållet skeppsråd d. 31 jan. beslöto
att vända om för att taga vägen genom Le-Maire-sundet och
rundt Kap Horn. Den kortfattade journalen slutar den 15 febr.
1704 med anteckningen, att man uppnått 60° 2’ s. lat. och 83° 58’
v. long., en position ej obetydligt längre åt söder och väster än
den, som nutida seglare vanligen uppnå under dubleringen af
Amerikas sydspets.
Till den chilenska staden Concepcion anlände eskadern den 3
maj 1704. I den ofvan citerade spanska källa, hvarur denna
uppgift är hämtad, finna vi en karakteristisk beskrifning af det
mottagande, som de franska bundsförvanterna fingo röna i de länder,
hvilka de fått till uppgift att skydda — och äfven att
kommersiellt exploatera.
1 Det hade sitt namn efter en vid Ludvig XIV:s hof ganska bekant
personlighet; han var vid ifr&gavarande tid introduktör för främmande sändebud. Om honom
se: Saint-Simon, Mémoires, éd. A. de Boislisle, T. 6, Paris 1888, s. 37 —42.
* Longituden räknades af denna tids franska sjöfarande vanligen från Tenerife;
den är i detta arbete öfverallt reducerad till Parislongitud. Gifvetvis äro
ortbe-stämningama, särskildt longituden, endast tillnärmelsevis riktiga.
3 Den existerar oj i verkligheten och är ej att förblanda med den nordligare
och längre mot öster belägna ön af samma namn, hvilken, tidigt af betydelse såsom
hvilopnnkt för ostindiefarare, i våra dagar är en engelsk besittning.
4 Routier pour la navigation des Indes Orientales (Relations de divers voyages
eurieux, P. 1, Paris 1666).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
