Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i denna riktning tillryggalagt 750 lieues och enligt besticket
befann sig vid 36° 54’ s. lat. ocb 25° 48’ v. long. Paris, upptäcktes
d. 27 febr. 1708 en större ö och strax därpå i närheten däraf tre
mindre. Denna upptäckt föreföll öfverraskande, då man trodde
sig hafva 300 lieues till närmaste land och knappast kunde
förutsätta, att man befann sig vid ön Tristan da Cunha, som Pieter
Goos’ sjökort förläde nära 19° östligare. En af fartygets
officerare, M. Brunet, som sett sistnämnda ö på sin färd till Kina med
skeppet »PAmphitrite», fann sig af likheten därmed föranledd till
antagandet, att det verkligen var Tristan da Cunha, men M.
Hebert och öfverpiloten M. Daumas voro öfvertygade om, att det
var en ny upptäckt och gåfvo öarna namnet »Isles Hebert ou
Nouvelles isles de Tristan da Cunha». Den senare meningen delades
emellertid icke af M. Delisle, som till stöd för sitt instämmande
i den förra åsikten åberopar Edmund Halleys karta, hvilken han
för öfrigt säger sig icke kunna godkänna i fråga om afståndet
mellan Goda Hoppsudden och Magellans sund. Detta angafs af
Halley till 91° 30’, hvaremot Delisle på grund af besticket under
>le Saint Louis’» färd och andra observationer beräknade det till
84" 25’».
Den på de ofvannämnda kartorna utlagda kurslinien slutar
vid Afrikas sydspets. Anledningen hvarför denna linie fått en
plats vid sidan af Halleys och Dampiers router, torde väl ej ha
varit endast det intresse, som »le Saint Louis’» resa hade för den
nyvaknade magnetiska forskningen, utan äfven denna linies
betydelse såsom betecknande sydgränsen för dåtidens kännedom om
Atlantiska oceanen, bortom hvilken gräns, på närmare eller
fjär-mare håll, det hypotetiska »Terra Australis incognita»* ansågs
vara beläget.
Från Goda Hoppsndden fortsattes resan Öfver Indiska oceanen
till Ile Bourbon, Pondichéry och Merguy i det nuvarande British
Burma, men om denna del af färden finnes intet annat meddeladt
än de missvisningsobservationer, som Delisle refererat i sin
förstnämnda uppsats. Antagligen kunna närmare upplysningar därom,
äfvensom angående hemresan, erhållas i de rapporter2, som af-
1 Båda hade emellertid orätt; det verkliga afståndet är 88° 55’. Halley
försvarade sin mening i en nppsats i Philosophical Transactions (Vol. 29, for the
years 1714, 1715, 1716, a. 167) och förklarade, att den på »le Saint Louis» förda
loggboken snarare gåfve bevis för, än emot hans beräkning. Delisle åter vidhöll
i en ny afhandling sitt påstående, att Halley förlagt Magellans sund omkring 10°
för långt mot väster (Sur la longitude du détroit de Magellan, par M. Delisle,
i Mém. de VAcad. R. des sciences, Année 1716, s. 86—89).
3 Förr i Dépôt de la marine (enl. katalogen), nu antagligen i kolonialministeriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
