Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanoner, 175 mans besättning ocb 500 tons dräktigbet, lämnade
ban Marseille den 14 dec. 1707. Då den för Söderhafvet afsedda
lasten uppgick till det betydliga värdet af 700,000 livres, ansåg
man rådligast att till skydd mot de på Medelbafvet
kringsvärmande engelska och holländska kaparne söka konvoj af en
örlogs-man. En lycklig tillfällighet gjorde, att man i Toulons hamn
träffade ett franskt kaparefartyg, »l’Heureux Retour», fördt af en
marinoffîcer, M. de Lambert, färdigt att löpa ut på kryssning.
Med denne öfverenskoms, att han för ett belopp af 40,000 livres,
som kontant utbetalades, skulle konvojera »le Saint-Jean» till Kap
Spartel, och än ytterligare förmåner visste konvoj skeppets kapten
att betinga sig såsom ersättning för det dröjsmål, som
förorsakades däraf, att Doublet, för att reparera ett inträffadt haveri,
måste anlöpa först Cagliari och sedan Malta.
Färden fortsattes öfver Medelhafvet under ständig fruktan
för kapare, hvilkas anfall man ett par gånger endast med knapp
nöd lyckades undkomma. Först den 9 maj 1708 — således efter
fem månaders färd — befann man sig i Gibraltar sund, den
öfverenskomna platsen för de båda fartygens skilsmässa. Doublet
hade just låtit fira ned sin båt för att personligen taga afsked af
sin beskyddare, då plötsligt i kvällens skymning tvenne segel
varskoddes. Lambert tillropade blott Doublet att söka rädda sitt
eget fartyg, och angrep därpå oförväget en af de båda öfvermäktiga
fienderna — de voro engelska örlogsskepp om 60 och 72 kanoner
— hvilken han snart ansatte så hårdt, att det andra fartyget
måste af stå från att förfölja sydhafsfararen för att skynda
kamraten till hjälp. På ett af stånd af en knapp mil bief nu Doublet,
utan att till följd af stiltje kunna ingripa, vittne till en sex
timmars nattlig strid, som slutade med att det franska fartyget i
sjunkande tillstånd måste stryka flagg.* 1 Engelsmännen voro dock
talet tillkännagifver, att han grundat sitt arbete p& en relation af en M. Bachelier,
som antagligen haft anställning som skeppskirnrg under resan. Förmodligen är det
foga mer än de ytterst knapphändiga notiserna om själfva färden, som härstamma
frän denna källa, nnder det ntgifvaren själf från hvarjehanda håll fyllt boken
med skildringar af länder och folk, hvilka till en del aldrig besökts af den
egentlige författaren, ehurn företalet vill låta påskina sådant. För de många i arbetet
förekommande orimligheterna har ntgifvaren redan af pater Labat (i företalet till
dennes Nouveau voyage aux isles d’Amérique, Paris 1722) blifvit tagen i sträng
npptnktelse.
1 Doublet omtalar händelsen på följande sätt: »Jusqu’à onze heures et demi
nous voyons sans cesse les éclairs des dites canonnades : ainsi nous n’avons pu savoir
le succès de cette malheureuse rencontre, que je crois trop fatale pour le pauvre M.
de Lambert et son équipage, qui se sont sacrifiés pour nous faire échapper et les autres.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
