- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
115

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom besitta samma egenskaper som de föregående och vara att
förorda därför, att den större graderingen tillåter en noggrannare
afläsning.

Det är tydligt, att observation med alla de instrnment, som
voro konstruerade så, att ljuset skulle falla in bakifrån, ej var
möjlig annat än vid klart solsken. Oaktadt den engelska
kva-dranten gaf långt bättre resultat, var alltså sjöfararen nödsakad
att i många fall anlita jakobsstafven, hvars användning förordas
äfven för att kontrollera de iakttagelser, som gjordes med de
öfriga instrumenten. Huru ofullkomliga dessa samtliga voro
be-höfver i våra dagar knappast påpekas. Den beundran, som John
Davis uttalade för jakobsstafven,1 hade också ett århundrade
senare försvunnit, och Bouguers samtida voro ej blinda för
instrumentens bristfölligheter. Pater Feuillée framhåller dessa på flera
ställen i sin journal,2 och af hans yttranden torde följande
förtjäna anföras:

»Hvem skulle Jkunna indela vare sig »la fléche» (jakobsstafven)
eller den engelska kvadranten med sådan noggrannhet, att han
vore viss om att kunna observera på minuten? Ingen är okunnig
om att träet slår sig; ett instrument, som vid torr väderlek visar
en viss höjd, ger ett annat utslag då det är fuktigt. Äfven
antaget att instrumentet ständigt förblefve exakt, så frågas: hvilken
observatör skulle kunna, utan att göra fel på en minut, inställa
»le marteau» på »la fléche»? Och äfven om denna svårighet vore
öfvervunnen, hvem kan svara på följande inkast? Ett skepp är
icke fast som en klippa, utan häfves på vattnet i ständig rörelse;
huru skicklig observatören än må vara, så kan han svårligen
af-passa ett ögonblick för sin iakttagelse, som ger honom full
visshet om att den funna höjden är exakt. Jag vill ej tala om
oändliga andra svårigheter, såsom växlingarna i atmosferens
täthet efter olika årstider och klimat; nog af, de skickligaste piloter
måste tillstå, att de ej göra afseende på 10 å 12 minuters
differens i sina höjdobservationer.3 Men hör dem ej heller någonsin

1 »The observations with the crosse-staffe are without all distrust of error»;
Davis, The seaman’s secrets, Lond. 1594 (cit. efter Bbeusing).

* T. 1, s. 136; T. 3, s. 78, 91.

3 Härmed kan jämföras hvad M. de Radouat, capitaine deB vaisseaux du Roi,
säger i sitt arbete Remarques sur la navigation, Paris 1727, s. 9: »Lee pilotes un
peu éclairez n’ignorent pas qu’ils ne peuvent faire fond sur la hauteur de
l’arba-lestrille qu’à 15 et 20 minutes près, et encore faut il qu’ils se soient servis longtems
du même instrument pour s’assurer de cette exactitude; mais la plupart de nos
pilotes croient être certains de leur latitude à 5 on 6 minutes près, quund ils ont

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free