Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som uttalas om jesuiterna, torde nog tåla någon modifikation. Till
sakens rätta förstånd må följande upplysningar tjäna.1
En af anledningarna därtill, att den kristna missionens
grund-lftggare i Kina, jesuitpatern Matteo Ricci, på kort tid vann så
lysande framgångar, var den, att han i så hög grad förstod att
vinna särskildt de bildade kineserna, mandarinerna. Han uppnådde
detta ej blott genom sina framstående personliga egenskaper, utan
äfven därigenom, att han omsorgsfullt undvek att vid den nya
lärans förkunnande stöta folkets häfdvunna seder och
föreställningar för hufvudet. Den katolska missionens vedersakare hafva
alltid framhållit, att den mera sett på mängden af vunna själar
än på verklig omvändelse, men den ackomodation, utan hvilken
det förstnämnda målet ej kunnat ernås, har måhända aldrig drifvits
längre än af jesuiterna i Kina. Pater Ricci tillät nämligen
neofyterna icke blott att fortfarande dyrka förfädrens andar och
deltaga i de officiella hedersbetygelserna åt Confusii minne, utan
han aflägsnade t. o. m. den kristna trons symboler, korset och den
heliga jungfruns bild, ur kyrkorna. Äfven inom hans eget
ordens-samfund väckte detta betänkligheter, men hans efterträdare
åter-gingo snart till samma till vägagående, hvarpå deras framgångar
voro i så hög grad beroende.
Så länge jesuiterna, med portugisernas tillhjälp, förmådde
utestänga andra ordnar från missionsverket i Kina, väckte det sätt,
hvarpå de förvärfvade sig anhängare, ingen större uppmärksamhet
inom den katolska världen, men år 1633 lyckades den spanske
dominikanern Juan Baptista Morales jämte några af hans
ordensbröder att grundlägga en mission i provinsen Fo-Kien. Måhända
påverkad af den gamla antagonismen mellan hans orden och
jesuiterna, trädde Morales genast i skarp opposition till de af
dessa senare tillåtna religionsbrnken. Genom att utfråga infödda
kristna ansåg han sig hafva vunnit full visshet om, att kinesernas
ankult var ett verkligt afguderi, ej, såsom jesuiterna påstodo,
ceremonier utan all religiös betydelse. Det förbud han med
anledning häraf utfärdade för de kristna att deltaga i festerna till
förfädrens och Confusii ära, framkallade inom kort en våldsam
förföljelse mot dominikanernas mission. Morales själf sökte
undkomma genom flykten, men blef tillfångatagen, pryglad och, belastad
med det bekanta tortyrverktyget »kang», förvisad till Macao med
1 Moirie har för visso rätt, då han framhåller, att litteraturen i frågan år
vidlyftig. Endast titlarna på de utkomna stridsskrifterna upptaga i Cordiers
Biblio-theea Sinica 30 spalter. — Det här anförda är hufvudsakligen grundadt på Huc,
Le christianisme en Chine, T. 3, Paris 1857.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
