Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Befälet öfver densamma anförtroddes åt Sebastian Vizcaino,
en erfaren sjöman, hvilken redan förut, 1596 och 1602, ledt tvenne
expeditioner för utforskande af den califomiska kusten. För att
dölja planen på guld- och silfveröarna, som var resans
hufvud-ändamål, tog man till förevändning utförandet af en ambassad till
Japan, dels för att dit återföra ett tjugotal japaneser, som kommit
till Mexico med generalguvernören öfver Filippinerna, don Rodrigo
de Vivero t Velasco,1 * * * * * * dels för att af kejsaren begära tillstånd att
undersöka hamnarna på Japans ost- och sydkust, där
Manila-galeonerna kunde tvingas att söka tillflykt. Sedan många förslag
blifvit diskuterade,* beslöts att expeditionen skulle segla direkt
från Acapulco till Japan.
Affärden från Acapulco, med skeppet »San Francisco*,
anträddes d. 22 mars 1611. Man afvek emellertid icke väsentligt
från den vanliga stråkvägen, utan styrde väster ut vid 12’ lat.,
och först sedan man i denna riktning tillryggalagt 1400 legnas
och ansåg sig vara i närheten af Ladronerna, ändrades kursen
mot nordväst för att uppnå höjden af Japan. Man möttes nu af
svåra stormar, som till det yttersta ansträngde skeppet och
sjöfolket; reseberättelsen8 9 säger: »På detta sätt fortsattes färden mot
vind och ström, hvilka voro så våldsamma, att man tog för gifvet,
att man ej skulle kunna uppnå den japanska kusten; det blåste
nämligen beständigt från sydväst vid [södra] spetsen af landet.
Man fruktade alltså, att man skulle nödgas anlöpa Stora Tartariet
eller Korea. Detta öfverensstämmer nära med hvad som inberättades
till konungen och rådet i fråga om det misslyckade försöket att
från 15° lat., där Ladronerna äro belägna, segla upp till 35°, hvarest
de nämnda guld- och silfveröarna sägas ligga, nämligen att man
kunnat drifva upp till 90°. Och må man väl ursäkta en sådan
mening hos den, som ingenting sett och ingenting förstår, ty det
är en helt annan sak att hafva studerat kosmografi och navigation
mot att äga erfarenhet. Och här uti samt i andra ting hafva vi
1 Denne hade lidit skeppsbrott pä den japanska kasten 1608, blifvit väl
mottagen af kejsaren och med ett i Japan, af engelsmannen Williams Adams byggd t
fartyg ankommit till Californien d. 27 okt. 1610. Se: Relation inédite d’un voyage
au Japon (Revue des deux mondes, 1830: janv., févr.); Memorials of the Empire
of Japon, ed. by Thomas Rundall, Lond. Haklnyt Soc. 1850, s. 171—186; William
Adams bref från Japan i Letters receivcd by the East India Company from its
servants in the East, Vol. 1, Lond. 1896, s. 150, 326, 330.
* Angående dessa se J. E. Heeres (anf. st. s. 18), som haft tillgång till ont-
gifna spanska arknnder. Den utförliga reseberättelsen är publicerad i Coleccion de
documento8 inéd. del Archivo de Indias, T. 8, Madrid 1867, s. 101—199.
9 Coleccion, anf. st. s. 108.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
