- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
342

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sedan vi lämnat Pera: de två första hade ingifvit mig en lindrig
leda, den sista gjorde mig förtviflad. Det finnes intet som är mera
jäktande än hoppet; ja mera vi nalkas uppfyllelsen af våra
önskningar, desto mera plågas vi af otålighet.

Den 29 på morgonen upptäckte vi ett skepp, som följde oss
och höll samma kurs som vi. Vi lade bi för att vänta på det,
och då afståndet minskats så, att vi kunde närmare urskilja
föremålen, sågo vi till vår stora glädje, att det var ett af de fartyg,
som vi lämnat i Peru och som skulle afsegla åtta dagar efter oss.
Detta lyckliga möte gjorde ett af brott i mina lidanden. Intet är
mera tålamodspröfvande än att oupphörligt se samma saker och
samma ansikten. De nykomna läto mig nära nog glömma min
törst — omväxling är nämligen mitt valspråk.

Sedan man satt båtarna i sjön, gick jag ombord på skeppet,
och efter det de första hälsningarna blifvit undangjorda, frågade
jag officerarne om deras tanke angående de öar, efter hvilka vi
sökte. De svarade med en kallblodighet, som genomisade mig, att
enligt deras räkning voro öarna ännu 250 lieues aflägsna. Föga
fattades, att jag gifvit luft åt min vrede öfver detta svar. Våra
egna piloter, vare sig de voro skickligare eller mera inbilska —
ty alla meningar i dylika ting äro högst problematiska, i
synnerhet då man under tre månaders segling icke kunnat taga höjden
eller göra någon observation på grund af solens ställning i zenit
— våra piloter, säger jag, vidhöllo, att det var omöjligt, att
afståndet kunda vara så stort, emedan vi enligt deras, bestick redan
bort vara framme vid ön Guam. Detta skäl är visserligen föga
öfvertygande och hör till dem, som filosoferna kalla petitio
prin-cipii. Jag för min del, som blott har mina pilotkunskaper från i
går, smickrade mig ej med något dylikt ofelbart vetande, jag
kände blott bedröfvelsen öfver att ännu vara så långt borta från
källorna. Jag ber er ej undra på, att jag så ofta upprepar samma
sak; man måste en gång i sitt lif ha känt törsten så, som jag
gjorde det under denna segling, för att hysa öfverseende med
dylika upprepningar.

Sedan man länge tvistat, hänsköts afgörandet till händelserna
själfva. Jag skulle dock våga hålla på, att vår mening var den
riktiga, ty missvisningen hade observerats vara 61/a’> ostlig eller
just hvad man borde finna i närheten af Mariannerna.

Den 30 på morgonen, pingstdagen, varskoddes Ön Guam, och
anblicken häraf gaf rätten på vår sida; de andra skyllde det
ansenliga felet på strömmarna — jag har redan sagt, att dessa
strömmar antagas som ursäkt för alla misstag, som piloterna begå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free