- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
345

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I afseende å destinationen förelågo nu t ven ne alternativ: an*
tingen att gå till Kanton, hvilket hade sina olägenheter på grund
af det stora antal européer, som där uppehöllo sig, eller till Amoy,
hvilket ansågs »riskabelt därför, att denna hamn sällan besöktesf
af europeiska skepp och för öfrigt ej var lämplig för andra än dem,
hvilka ämnade vända åter till Amerika». De öfriga fartygen valde
det förstnämnda stället, »le Júpiter» åter det senare, ehuru
offi-cerarne på allt sätt sökte öfvertala kaptenen, som ansåg sig
bunden af rederiets order, att afstå från denna plan. Då flottan d.
22 juni kommit i sikte af Kap Engaño på Lupon, skildes skeppen
till sina olika bestämmelseorter. Deras kurser i dessa farvatten
återfinnas dels på den förut i facsímile återgifna
manuskriptkartan,1 dels på en graverad karta, som åtföljer M. Le Gentils
arbete (s. 249).

Den 26 juni 1716 anlände »le Júpiter» till Amoy, men
kaptenen, som blifvit varnad för mandarinerna och köpmännen i denna
stad, hvilka ansågos t. o. m. öfverträffa sina landsmän på andra
orter i svekfullhet och list, vågade ej genast inlöpa i själfva
hamnen. En dit afsänd beskickning återkom visserligen med allá
möjliga försäkringar om vänskap och ett godt bemötande, men
medförde också ett bref från den förut nämnde jesuiten, pater
Laureati, ställdt till den förste europeiske kapten, som komme att
inträffa i Amoy. Detta bref innehöll en mycket tvetydig
rekommendation för tullmandarinen, som öfverlämnat detsamma, och
ökade alltså fransmännens misstänksamhet. De beslöto att afsända
ett bud till patern, som bodde i Eutschou, med begäran att han
skulle infinna sig i Amoy för att, jämlikt sitt erbjudande i det
nämnda brefvet, stå de ankomna till tjänst. I afvaktan härå
stannade fartyget på sin ankarplats utanför hamnen, men kaptenen
och åtskilliga af officerarne gjorde under tiden ett högtidligt
besök hos stadens myndigheter. Härom berättar M. Le Gentil på
följande lifliga sätt:

»Den 2 juli gingo vi i land till ett antal af tio personer. Vi
begåfvo oss först till ett hus, som ägdes af en s. k. kristen kines,
h vilken åt oss tillred t en präktig déjeuner. — Det bör anmärkas,
att de flesta kineser säga sig vara kristna, eller sinnade att blifva
det, för att därigenom slå an på européerna och förmå dessa att
gifva dem företräde framför andra medtäflare. — Vår värd hade
anskaffat tio bärstolar af bambu, och i dessa begåfvo vi oss ut på
visiter, af hvilka den första gällde den mandarin, som kallas

1 Se ofvun Bid. 128.
Ymer. 13.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free