Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot gjorts af den nämnde i sin egen kärlek sårade patern.1
Emellertid kan jag ej här, huru frestande det skulle vara, ingå på en
närmare redogörelse för det myckna af intresse, som M. Frezier
har att meddela, utan måste inskränka mig till en kortfattad
framställning af hans egen färd2 och hvad han i sammanhang därmed
berättar om de företag, hvilkas historia jag gjort till ämne för
mitt arbete.
Anledningen, hvarför Frezier anträdde den långa resan till
Sydhafvet, var, enligt hans egen uppgift, utom en sedan ungdomen
närd lust att lära känna främmande länder, hans önskan att
bidraga till navigationskunskapens utveckling och kartväsendets
förbättring; därjämte ville han studera de fjärran ländernas
naturprodukter och handel, deras styrelse och försvarsanstalter samt
seder och bruk hos nå väl den invandrade som den ursprungliga
befolkningen. Hans studiefärd kan sägas haft en viss officiell
karakter, då han för densamma erhöll ledighet från sin militära
befattning ocb efter hemkomsten fick mottaga en penningebelöning
af Ludvig XIY, som också uttalade sitt höga välbehag med resans
resultat. Däremot synes han ej ha varit ekonomiskt intresserad
i sydhafshandeln.
Frezier embarkerade i Saint Malo på »le Saint Joseph», ett
fartyg om 36 kanoner och 135 mans besättning, under befäl af M.
Duchéne Battas; redarne voro MM. Vincent och M. Duhamel.
Den 23 nov. 1711 afseglade man i sällskap med ett mindre fartyg,
>la Marie», kapten du Jardais Daniel, hvilket under färden skulle
tjäna som proviantskepp, och anlöpte först den närbelägna Baie
de la Frenoy för att där afvakta gynnsam vind. Uppehållet blef
långvarigt: efter några mindre haverier och sedan fruktan för
engelska kapare tvungit kaptenen att återvända till Saint Malo,
kunde man först i början af januari 1712 åter gå till segels.
Genom skickliga manövrer lyckades man undvika de fientliga
kryssare, som sedermera flera gånger kommo i sikte, och efter korta
uppehåll vid Kap-Verde-öarna och den brasilianska ön S:ta
Catharina, på hvilka båda ställen det franska skeppets uppträdande
väckte stor förskräckelse hos befolkningen, nåddes farvattnen vid
Kap Horn i slutet af maj. Man befann sig alltså i dessa trakters
vinter och led oerhördt af mörker, kyla och storm, som hotade att
kasta de båda fartygen tillbaka och tvinga dem att öfvervintra i
La-Plata-fioden. »Jag jämförde, säger författaren, lugnet af det * *
1 Jfr ofvan Bid. 116 ff.
* Denna är utmärkt & den bifogade kartan, fig. 50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
