Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom en af de viktigaste källorna till kännedom af dessa
förhållanden nnder den spanska tiden.1 Hvad som häraf för här
förevarande ämne förtjänar framhållas är den oerhörda lyx, särdeles
i kläder, som var rådande i landet. Kvinnorna styrde nt sig i
siden, spetsar, guld- och silfvertyg, och prunkade ofta med juveler
till ett fabelaktigt värde; äfven männens dräkt var i allmänhet
af siden. Medelpunkten för denna lyx, hvarpå exempel vittnande
om vansinnigt slöseri och barbarisk praktlystnad flerstädes anföras,
var landets hufvudstad, Lima Frezier säger, att invånarnes
utgifter förr ofta uppgått till mer än 6 millioner écus om året, men
på hans tid måste detta belopp väsentligt reduceras, ty dels hade
fransmännens handel betydligt sänkt prisen på lifsfömödenheter
och lyxartiklar, dels hade denna handel dragit rörelsen till andra
orter, och Lima vore därför nu en fattig stad mot hvad det förr
varit. Att afvogheten mot främlingar i allmänhet skulle riktas
särskildt mot fransmännen var därför ej underligt, i synnerhet
som de handelsspekulationer, hvari många af landets betydande
män genom dem blifvit inledda, i flera fall slagit särdeles illa ut.
Hatet mot fransmännen hade också inverkat på befolkningens
känslor mot den nye konungen, Filip V, men på Freziers tid hade
sympatierna för denne börjat blifva mera allmänna, och om äfven
hans medtäflare om tronen fortfarande räknade anhängare i
kolonierna, så hade dessa aldrig gripit till vapen för pretendentens sak.
Freziers vistelse i Lima blef ej långvarig; hans permission
nalkades sitt slut, och han måste begagna första tillfälle att
återvända till Frankrike. Ett sådant yppade sig med skeppet >la
Marianne» från Marseille, kaptén Pisson, hvilken afseglade från
Callao d. 10 okt. 1713 och anlände till Concepcion d. 12 nov.
Genom ett spanskt fartyg, som anlände från Callao några dagar
senare, fick man underrättelse, att fred blifvit sluten mellan de
krigförande makterna, och antagligen var det med anledning häraf
som kort därefter ett nytt påbud utfärdades om att alla
främlingar med två dagars frist skulle lämna landet.8 Det oaktad t
samlades i Concepcion under de tre månader, som Frezier dröjde
därstädes, ej mindre än femton franska fartyg med tillsammans
omkring 2600 mans besättning. Af fruktan för denna ansenliga
1 Se: E. W. Middendorf, Peru. Beobachtungen und Studien Über das Land
und seine Bewohner, Bd. 1, Berlin 1893, s. 130ff.; Barbos Arana, anf. arb. T. 5,
s. 627.
* Denna befallning grundade sig på en kungörelse af presidenten Ustäriz, da* *
terad d. 20 nov. 1713; dess lydelse, nära öfverensstämmande med andra p&bnd af
samma slag, anföres af Barros Arana (T. 5, s. 506}.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
