- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
379

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ståndsbevis, hade emellertid ej varit andra än sådana, som många
af hans yrkesbröder ostraffadt tillåtit sig. Då nu förbudet af
år 1713 lade hinder i vägen för hans verksamhet, vidtog han en
åtgärd, som i de franska myndigheternas Ögon var vida mer
förkastlig. Han öfverlät nämligen ett fartyg, »le Poisson volant»,
genom en fingerad försäljning åt en engelsman vid namn Hess,
och då man på den välgrundade misstanken, att det vore
desti-neradt till Söderhafvet, vägrade dess utklarering från Saint Malo,
lät han, efter att förgäfves genom tvenne notarier hafva fordrat
fartygets lösgifvande, detsamma afsegla i trots af förbudet. Nu
hade dock hans djärfhet gått för långt, och på befallning af
marinministern M. de Pontchartrain blef han d. 23 juli 1713 satt i
fängelse på slottet i Saint Malo. Verkställaren af
arresterings-ordern, M. Lempereur, hvilken fungerade såsom »commissaire de la
marine» i staden, fällde emellertid själf varma förböner för honom,
i betraktande af hans talrika och aktningsvärda familj och den
ruin, hvarmed denna hotades genom familjefaderns fängslande. Han
blef också efter några månader försatt i frihet, mot förbindelse
att åter inställa sig i häktet, så fort sådant påfordrades. Det
ifrågavarande fartyget, som under tiden kryssat fram och tillbaka
utanför Bretagnes kust, hade sedermera verkligen afseglat till
Söderhafvet, hvilket redaren ville urskulda genom omöjligheten
att kommunicera med detsamma, då det ingenstädes gått till
ankars; af samma anledning hade myndigheternas försök att hejda
resan misslyckats.

Under den närmaste tiden synes det emellertid ha blifvit
alltmera vanligt att kringgå sjöfartsförbudet genom att låta de
franska fartygen utlöpa från utländska hamnar. I juli 1714 kunde
M. Lempereur inberätta till sin chef i Paris, att han fått
kännedom om att ett fartyg låg under utrustning vid ön Jersey, tvenne
andra, bland h vil ka den förut omtalade »le Comte de Lamoignon»,
hade afgått frän Cadiz, ytterligare ett var färdigt att afgä från
Amsterdam och ett från Rotterdam, och dessutom befunno sig ej
mindre än åtta fartyg i Saint Malos hamn, samtliga afsedda för
deltagande i den förbjudna sydhafshandeln. Härtill kom i
september underrättelsen att en fransk sydhafsfarare utgått frän
Gibraltar och att ännu en stod i begrepp att lämna Cadiz. »Utan
tvifvel skall ni finna det öfverraskande, tillägger M. Lempereur i
sin första rapport, att efter de underrättelser, som ingått från
dessa länder, och med den vissa utsikten till oundviklig förlust,
det ännu finnes människor nog galna att vilja dit utsända fartyg,
men ni skall antagligen förändra mening, om ni behagar taga i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free