Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Frid med dig, du Söderns ros“.
Man skulle vilja tro, att endast friden
gästade denna sköna morgon. Men, bland
rosor finnas äfven törnen. Kärlekens fiende är
afunden och förtalet.
På den väg, som från Bellmansro går
ned till Djurgårdsbrunnsviken, och nästan midt
utanför Rosendal, gingo tvenne medelålders
qvinnor. Klockan var då inemot nio på
morgonen.
“Ja, i dag är det jemt femtio år sedan
enkedrottningen kom till Sverige“, sade den
ena qvinnan, som icke var någon annan, än
fru M. “Jag tycker bara hur lifligt här ska
bli i eftermiddag och i qväll.“
“Det bryr jag mig inte om“, svarade
hennes syster, den så kallade ’tante Sofi’. “Jag
tycker, att vi ha mera vigtigt att tala om
nu.“
“Jaså“, svarade fru M. temligen likgiltigt.
“Ja, så tycker jag. Eller hvad säger du?
Den der artisten, som du vet tycker om Maria
S., reser sitt hufvud lika högt. Jag mötte
honom i går, och han såg på mig så föraktfullt,
som om jag inte vore värd ett enda öre. Jag
inte värd ett öre“, upprepade ’tante Sofi’ och
hennes små ögon glödde af harm och hämnd;
“har man nå’nsin sett en så’n oförskämd karl.
Han sätter sig på sina höga hästar, han, men
nog skall jag ställa så till, att han ramlar
derifrån; det kan du vara säker på.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
