Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom hon sjelf i sin inbillskhet skulle tyckt,
om hon sett sig i spegeln, en högst
förkrossande min. “En stor nyhet.“
Maria svarade icke, men af skiftningarne
i hennes täcka anlete syntes det att
stormande känslor voro förherrskande hos henne.
“Din artist är totalt utfattig“, sade fru M.
med tydlig skadeglädje. “Inom några timmar är
han fullständigt ruinerad. Det hörde jag i
går qväll af en bekant till mig, som är
närmare bekant till den, som har en större
fordran på honom, och som alls inte är
släpphändt. Ser du, så långt har det nu gått!“
“Hur stor är då Johans skuld“,
frampustade Maria, under det ångestsvetten perlade
på hennes panna.
“Fyra hundra riksdaler“, sade ’tant Sofi’
med sitt förra öfverlägsna leende. Och hon
tillade efter ett par minuters tystnad: “Det är
mera, än han kan åstadkomma. Jag beklagar
dig, stackars flicka!“
Förut hade den unga flickan stått med
nedsänkt hufvud och lyssnat till de båda
qvinnornas resonnemang. Men vid de sista orden
reste hon upp det vackra hufvudet, och i
hennes blickar glödde en eld, som kom direkte
från hjertat.
“Beklaga mig“, utbrast hon med lätt och
tydlig förtrytelse. “Håna ni Johan så mycket
ni vill, men dålig den kärlek, som ej eger
bestånd såväl i motgångens som i medgångens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
