Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svår knipa. Från sin mor i Upsala vill han
ingenting begära, oaktadt han då kunde
hoppas att bli räddad. Det är synd om honom,
mest för den unga flickans skull. Ack, om
jag kunde hjelpa honom; hur gerna ville jag
det inte, men ...“
Lätta steg i trappan afbröto hans tankar.
“Det är bestämdt ett fruntimmer“, tänkte
han vidare. “Tänk, om det skulle vara ...“
I detsamma hördes en lätt knackning på
dörren. Det lät alldeles som om det varit en
qvinna.
“Antingen är det en qvinna“, tänkte
Gustaf återigen, “eller också är det den der
långe drummeln, som kommer tillbaka för att få
ränta på ränta.“
Den lätta knackningen förnyades, men nu
lät den betydligt räddare.
“För tusan, jag är väl tvungen att
öppna“, mumlade Gustaf och sprang upp. “Här
blir kanske ett äfventyr.“
Sagdt och gjordt. Gustaf öppnade, men
ryggade i detsamma tillbaka. Framför honom
stod en ung, blomstrande flicka, och kärleken
strålade, tillika med glädjen, ur hennes ögon.
Denna unga flicka var Maria. Vid åsynen af
Gustaf rodnade hon och drog sig hastigt
tillbaka, men den unge mannen, som, oaktadt
han icke varit i hennes sällskap, likväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
