Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rödt, svart och gult folk i Staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom en kristendom ännu mera vild och barbarisk än
hans eget sinnelag, genom whisky och genom infektionssjukdomar,
och hvilkas grymhet i kriget ger föga efter
för allt hvad indiansk tortyr kunnat uppleta.
Sjelfva den omsorg, som kommer indianen till del,
är föga egnad att stämma honom gynsamt mot de hvita.
Han förstår alltför väl, huru litet verkligt gagn han har
af de 11 à 13 millioner*) dollars, som Staterna årligen
nominelt offra på sina indianska myndlingar, men hvaraf
säkerligen endast en mindre del verkligen kommer dessa
senare till godo. Indianerna sucka lika mycket som
alla andra under den administrativa korruptionen, och
styrelsens »Indian agents» äro icke hederligare än dess
öfrige embetsmän. Men om än en stor del af dessa penningar
råkar på afvägar, så skulle ändå mycket kunna
uträttas, om blott återstoden användes någorlunda klokt.
Det är min öfvertygelse, att om indianerna erhölle jord,
som icke vore alltför otacksam mot odlingsarbetet, om
man lärde dem att bygga sina hem samt grunderna för
åkerbruk och framförallt för boskapsskötsel, och så
mycket som möjligt underlättade betingelserna för deras
drägliga tillvaro genom eget, för dem passande arbete,
så skulle man inom få år kunna åstadkomma ordnade
samhällen bland dem. Choctaws och andra indianer
bland Muskogee-gruppen ha redan bevisat öfverdriften
och orättvisan i amerikanernas vanliga föreställning om
indianernas fullständiga oförmåga till allt regelbundet
arbete. Men genom att utfodra indianerna såsom man
gör med de vilda djuren i ett menageri, gör man dem
ingen varaktig nytta, utan befordrar blott deras
_________
*) Före 1890-talet var summan betydligt mindre. Om tillökningen
härrör deraf, att mera göres för Onkel Sams indianer eller deraf att
hans embetsmän stjäla mera än förr, vet jag icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
