Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Politics»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för deras förvaring och förvaltning, en superintendent of
education eller skolinspektör samt en overseer of roads
eller väginspektör, flere domare, en sheriff o. s. v.
Kommunen i de södra staterna styres mera af embetsmännen
och mindre direkt af sina röstegare än i New-England;
folkväldet är långt mindre utprägladt i Södern
än i Norden.
I de mellersta, nordvestra och vestra, d. v. s. i de
yngre staterna råder i allmänhet ett system, som utgör
en förening af de båda ofvannämda. Man finner
både townships och counties, och de förra äro starkare
individualiserade än i Södern, de senare starkare individualiserade
än i Nordöstern. Pennsylvania, Ohio, Indiana
och Iowa ha sina townships, men dessa ega inga
»primary assemblies», utan välja sjelfva sina verkställande
embetsmän och äro verksamma hufvudsakligen
genom dessa. I särskildt vigtiga frågor eger emellertid
ofta en vädjan till folkomröstning rum. Jag förmodar
att townshipet tenderar att förstärka och individualisera
sig på county’ts bekostnad, så att i detta
fall en niotsats eger rum, mot hvad som sker mellan
de särskilta staterna och unionen, ifråga om hvilka det
stora området allt mer individualiserat sig på småområdenas
bekostnad.
Partistyrelsen genomtränger på långt när icke så
starkt kommunerna på landet som i staden. Hela den
okunniga, europeiska, särskildt irländska röstboskap, som
i städerna drifver upp den allmänna rösträttens olägenheter
till sin högsta höjd, saknas på landsbygden. Innevånarne
i townships och counties ha bättre reda på
hvarandra än innevånarne i städernas »wards». Öfverlägsenhet
i bildning och social ställning har i landskommunerna,
ehuru den icke finner minsta uttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
