Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
sensualistiska filosofien till grund. Tanken, att nu
sammanställa ett helt af det menskliga vetandet, säsom
sammanfattningen af all mensklig vishet, var ursprungligen Diderøis,
och härigenom uppkom den stora Encyklopedien. Allt slags
mensklig kunskap bestämdes ur Lockes och Voltaires
synpunkt: det materiella var allt, och det andliga var
egentligen ur denna kunskap förvist. — Med encyklopedismen
hade emellertid Voltaires plan att införa filosofien i
verlden till en del blifvit realiserad, hvarföre ock Encyklopedien
år af verldshistorisk vigt. Väl skulle en sednare tid, mera
framskriden i kunskapen om menniskans inre, finna i detta
arbete en öfvervigt af de materiella intressena; men just
denna öfvervigt var nödvändig för sin tid, emedan ur dessa
intressens kollision och utveckling den sanning skulle komma
till klarhet, att de materiella intressena äro tjenare och
medel åt de högre och alltmera måste erkänna sin
afhängig-het af dessa.
Om Vico var en ensling, som för sig sjelf
filosoferade öfver mensklighetens bestämmelse, så var deremot med
Voltaire den tid inne, då vetenskapen skulle införas i
verlden och der mera direkt verka. Det var egentligen i den
stora, den förnäma verlden, som Voltaire presenterade
filosofien. Den glänsande och lätta form, hvari han
fram-stälde sakerna, gjorde honom till gunstling i den verld, som,
med förfinade seder, vet att värdera det qvicka och
sinnrika. Detta slags högre bildning är i allmänhet negativ, den
aflägsnar från sig det verkligt höga och ideella, såsom en
blott fördom. Sjelf i opposition mot allt bestående, iakttog
dock Voltaire dervid alltid med noggranhet den
försiktighetsregeln, att skona högt uppsatta personer. Denne man,
som med qvickhetens och satirens vapen utan skonsamhet
och försyn angrep mensklighetens heligaste tro, var ständigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
