- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
45

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

gjorde dock sitt till, och detta sä mycket mer, som de
orättvisor, hvilka funnos i samhället, alltmera blefvo
märkbara, äfven för hopen; — och den stora utsigten öfver
verlden, som var 18:de seklet egen, derigenom att Europa
hade satt sig i förhållande till alla verldsdelar, gaf tanken
anledning att gå utöfver det närvarande tillståndet och, se,
att detta ej var det en gång för alla riktiga; med ett ord:
om lagarne utgjorde de reglor, som bestämde samhället, så
väcktes hos hvar och en den fråga, om blott auktoriteten
hos lagarne vore tillräcklig, om de vore obestridliga endast
derföre, att de en gång blifvit antagna, och huruvida ej en
undersökning kunde uppstå om grunden till mensklig rätt i
allmänhet. Denna fråga kunde hvar och en göra sig sjelf,
och gjorde den ock. Dervid visade sig 1:o att menniskan
är ändamål i sig sjelf; hvaraf 2:o följer, att ur sjelfva
hennes egenskap att vara menniska härleda sig vissa medfödda
rättigheter, som hvarje samhälle, hurudant det för öfrigt må
vara, har att respektera. Härmed var problemet väl på ett
sätt löst; men då här är fråga om ett problem för frihet,
så är det theoretiska väl det första, men ej det väsendtliga.
Väl har, då man tänker sig en coexistens af fria och
förnuftiga varelser, hvarje sådan en krets af rättigheter, och
denna kan i tanken vara för alla lika, men i verkligheten
existerar deraf ej mer än som faktiskt gör sig gällande.
Således om t. ex. en ibland menniskans rättigheter är, att
besitta egendom, så, då ingen kan vinna en sådan utan arbete,
fordras in praxi detta medel för att skaffa sig nämnda
rättighet, hvilken i theorien är erkänd. Så ock hvad angår
samvetsfrihet: den existerar icke, om menniskan ej har
samvete eller ej bryr sig om att ha det. Detta vill i allmänhet
säga, att om, enligt Franska revolutionens upptäckt, menniskan
är fri, så ombytes den förra frågan blott till den: är hon då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free