- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
49

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

erkänna, väckte en häftig förbittring; ja man klagade till och
med för konungen deröfver, att tredje ståndet vågat likna sig
vid en broder till de öfriga; — adeln ensam hade gifvit
Frankrike dess lycka, fred och ära. Det kom slutligen till
ett slagsmål mellan adelns betjenter och borgarne, emedan
de förre fått befallning af sina herrar att prygla de sednare
för denna deras brorskål. Presterna blefvo härvid medlare;
men äfven de hade sina anspråk för sitt stånd, nemligen att
endast kyrkan vore helig: det vore en gudlös lära, att
konungamakten är af Gudi.

Vill man nu härifrån förflytta sig till general-staternas
sammankomst 1789, så ser man huru bladet vändt sig. Till
denna kallade Necker borgare till dubbla antalet mot de öfriga
stånden, hvarföre han ock blef ansedd såsom revolutionens
upphofsman. Den 17 Juni förklarade tredje ståndet sig för
nationalförsamlingen, hvartill ock pluraliteten af presterna och
minoriteten af adeln öfvergingo. Den 10 Augusti proklamerades
menniskans rättigheter, och natten derpå afsade sig adeln och
presterna sina privilegier, hvarigenom feodalismen var upphäfd.
Men med en ny konstitution blef man färdig först den 3 Sept.
1791. Denna börjar med framställandet af menniskans
rättigheter: orsaken, hvarföre samhället ej hittills uppfyllt sitt
ändamål, vore, att man ej iakttagit dessa, då likväl i sjelfva
verket samhället ej har annat ändamål än deras
respekterande. Dessa rättigheter vore: säkerhet för person och
egendom, dispositionsrätt öfver båda, och motståndsrätt om
de kränktes. Tillika uttalas den grundsats, att alla äro födda
lika; — således ett omslag af adelns yrkande på bördens
företrädesrätt. Så till vida var allt godt och väl, och utan
tvifvel måste man med beundran erkänna så väl den enthusiasm^
som afsade sig medfödda stånds-privilegier, som den rätts-

4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free