Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
ville, stod honom till buds och var för honom närvarande.
Att man sedermera klagat öfver dunkelheten i hans skrifter,
kommer sig dels af ämnets djup, dels deraf att vid böckerna
felas Kants egen muntliga förklaring, hvilken han gaf sina
åhörare med största liflighet och klarhet. Man har sällan
sett en person så rikt utrustad i afseende på förmåga af
kunskap, och dock så utan passioner, eller som egde dem
alla så i sin makt, — en makt öfver det sinnliga, som han
ej blott i sin lära, utan ock i sitt lefverne gjorde gällande.
Detta välde öfver kroppen dref han ända till paradox; han
författade en skrift om själens makt öfver sjukdom, och han
använde sjelf denna makt såsom den bästa medicin. På
ärans trappa gick det likväl för Kant ej fort. Han hade
redan fyllt tretio år då han blef magister, och var derefter
länge docent. I programmet till den profession, som han
slutligen (1770) erhöll, framställer han redan grunddragen till
sitt filosofiska system; men ingen frågade derefter, och han sjelf
gjorde det ej heller. Först elfva år sednare (1781) utkom
hans "Kritik der reincn Vernunft"\ i början mottagen med
ijirvåning och likgiltighet mer än deltagande. — Han bragte
sitt arbetsamma, sannt filosofiska lif högt i ålder (han dog,
80 år gammal, 1804); men var deri ett exempel på den
menskliga naturens svaghet, att detta ljusa hufvud, som
omfattat allt menskligt vetande på sin tid, till den grad —
såsom det syntes — utarbetat sig, att han förföll i ett
tillstånd af slapphet och sinnesslöhet; hvari han liknade en
annan vetenskapens heros, Newton.
Utom hans stora skrifter finnas flera smärre, hvilka
kunna anses såsom den bästa inledning till hans filosofi.
Sådana äro: "VFøs heisst sich in Denken orientirenT— "l]eber
den Gemeinspruch: Das mag in der Theorte richtig sein,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
