- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
80

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

ligt att vända detta sitt klander från den obetydliga person,
hvilken det nu träffar och som gjort sig skyldig till dylika
satser, till denne store filosof, som vida skarpare uttalat dem.

Detta är i korthet nog om Kants åsigt af det
borgerliga samhället. Redan deri, att han hvarken grundat dess
uppkomst på yttre nödvändighet, eller betraktar det såsom
tillfälligt, utan i detsamma ser en inre, förnuftets egen
nödvändighet, — redan deri visar sig det nära sammanhang,
hvari han sätter det juridiska samhället med det moraliska;
hvilket sammanhang är den punkt som han i allt genomförer.
Möjligen kunde den anmärkning härvid göras, att han alltför
uteslutande håller sig till denna synpunkt hvarigenom det religiösa
kommer efter, såsom ett bihang, ett förnuftets postulat,
hvartill ock hans bevis för Guds existens reducerar sig.
Möjligen kunde det visas, att religionen ej är ett blott
komplement, utan endast kan finnas såsom fyllande hela
menniskosjälen. Men enda vägen att komma till insigt häraf är
den, att fatta religionen såsom något innerligt, ej såsom
bestående i blotta yttre satser och åthäfvor.

I allmänhet är Kants ställning en medlande. Han är
hvarken idealist eller realist, utan söker att förklara
möjligheten af båda dessa åsigter. Samma medlande ställning
innehar han i sin praktiska filosofi, t. ex. i läran om den in
dividuella friheten och om lagen i samhället. Han härle !tr
samhället ur ett kontrakt, hvilket han dock ej fattar såsoai
blott faktum, utan såsom förnuftsenligt; i följd hvaraf han
tillerkänner medborgarne de här ofvan nämnda
rättigheter. Men så gifven tvångsrätten är i afseende på
vinaice-randet af rättigheterna, så orimligt är att antaga den i
fråga om lycksaligheten; dertill kunna medborgarne ej
tvingas, utan måste anses i och för denna få göra huru de

vilja;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free