Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
delse, måste hemta denna från sin upphofsmans karakter,
hvilken var i så hög grad sjelfständig, att den trotsade alla
hinder och sökte att besegra dem. Sålunda är Fichte i
sjelfva verket ändå mera märkvärdig genom sin karakter,
än genom sin spekulation, hvilken blott är ett resultat af
den förra. Hans lära står i oskiljaktigt sammanhang med
hans lif; hvarföre vi skola betrakta båda gemensamt.
Johan Gottlieb Fichte föddes 1762 i en by i Meissen,
nära Bischofswerda. Hans föräldrar voro bondfolk och drefvo
jemte landtbruket en inskränkt industri med bandväfnad,
hvarföre Fichte sjelf ofta i sin barndom suttit vid väfstolen, En
tradition i familjen var, att under tretioåra-kriget en Svensk
faltväbel sårad qvarblifvit i Fichtes födelsebygd och der gift
sig. Till denne Svenske fältväbel ledde familjen sina anor.
Föräldrarne, ett enkelt, men strängt religiöst folk, gåfvo sin
äldste son en mot sina grundsatser svarande uppfostran. Han
uppväxte sålunda väl i stor fattigdom, men fick dock så
mycken bildning hans fader kunde lemna honom. Hans
stora anlag till talare gåfvo sig tidigt tillkänna, genom hans
förmåga att predika efter hvad presten sagt i kyrkan. Då
denne en gång frågade gossen efter ämnet för sin predikan,
upprepade han densamma hel och hållen. Detta ådrog honom
uppmärksamhet af en resande, friherre Mi]litz, som
händelsevis var närvarande och nu åtog sig att bidraga till hans
uppfostran. Han sattes först i pension hos én prest, och kom
sedermera till skolan Schulpforta i Sachsen. Denna skola, en
berömd bildnings-anstalt i klassiska språken, hade likväl då ännu
så hårda former och synnerligen en så sträng despotism af de
äldre lärjungarne öfver de yngre, hvilken på visst sätt var
af inrättningen medgifven, att Fichte fann detta tvång
odrägligt och rymde. Likväl, sedan han vandrat en stund utan
bestämdt mål, fann han sig befogad att återvända, emedan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
