Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
eller monad-lära. Hans monader eller intelligenta atomer
forutsatte en högsta intelligens, — gudomligheten, — såsom
komplement, men hvilken sålunda äfven hos Leibniz blef en
Deus ex machina. — Häraf det dogmatiska i dessa åsigter,
då man nemligen med dogmatism menar en åsigt, som tror att
sanningen kan uttryckas i en enda högsta sats eller ock består
i ett objekt, utan att förhållandet mellan detta begrepp och
menniskans vetande är utredt; der man således i afseende
på vetande tror sig kunna besvara frågan hvad, utan att
veta svar på frågan huru; der man alltså utgår från axiomer
och postulater, och derifrån genom propositioner tror sig ha
demonstrerat sanningen.
Hela denna architektonik af satser kullkastades genom
den af Kant framstälda frågan: huru förhåller sig det vetna
objektet till det vetande subjektet? — Om man i sednare
tider yttrat sig med förnäm likgiltighet och nedlåtenhet öfver
Lockes filosofiska bemödanden, — och om resultaterna af
hans åsigt har visserligen ej heller jag höga tankar, — så
ligger dock hos honom onekligen det stora, att han värden
förste som uppkastade frågan om subjektets och
objektets förhållande till hvarandra i afseende på kunskap. Man
måste således hos honom skilja afsigten från resultaterna;
ty den förra var onekligen filosofisk, nemligen att förklara
vetandet sjelft: en fråga, hvars svar hittills antagits såsom
redan gifvet i dogmen om idece innatæ. Denna frågas
utredande var den filosofiska driften i Lockes system, hvilket,
såsom sådant, är vigtigt. Men svaret på frågan utföll så,
att systemet tillintetgjorde all subjektets verksamhet. Den
menskliga själen blef en "tabula rasa", på hvilken objekterna
gjorde intryck. — Vi hafva sett, huru den materialistiska
filosofien och den mekaniska åsigt af verlden, som utaf detta
Lockes försök blefvo en följd, utvecklade sig; vi ha sett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
