Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
sig reda för sig sjelf, måste ban snart finna sig
otillfreds-stäld i detta chaos af en otyglad inbillningskraft. Han fann,
att ett symboliserande bit och dit ej kunde uppfylla hans
fordringar; snart blef det också klart, att de gamla
politiska formerna, de måtte för sin tid ba varit aldrig så
passande, ej mera dugde under nya och olika förhållanden; lika
litet kunde tanken gifva bort sig sjelf eller liksom hugga
bort sin egen rot. Det så kallade positiva bröt sönder sig
i det negativa, och detta negativa var ej« något yttre, utan
en innerlig negation, en det positivas egen
sjelfförstö-relse. Detta visade sig snart i poesien. Den nya skolan,
romanticismen, hade knappt proklamerat sin egen lycka och
sin försoning med Gud och menniskor, förrän den snart fick
helt annat mål i munnen och hade blott sin egen olycka
att förkunna; den apparenta enheten visade sig sålunda vid
närmare påseende blott vara en inre oenighet. Så bröt t. ex.
Byron ut ur den romantiska lyckan, och han tog med sig
hela verlden, ty hans synpunkt var en sann. Så kunde det, som
sagdt är, inom den politiska verlden ej döljas, att de gamla
formerna, hvilka varit nödvändiga för sin tid, voro tillfälliga för
den närvarande; sammalunda inom kort i den theologiska
verlden. ty äfven der måste förnuftet uppträda mot känslans
sjelf-förnöjda hvilande i sig sjelf. Allt detta visade sålunda
känsloenhetens inre motsats, hvilken förstörde sig sjelf genom en
oundviklig process. Dermed ändrade sig ock sjelfva tendensen
inom det æsthetiska gebitet. Romanticismen hade förut varit
liberal och tolerant, hade med glädje erkänt individualiteten,
så långt den kunde (ty fullständigt kan individualiteten ej fattas
utan med begreppet, som utgör dess egen innersta sanning).
Nu ändrade den åsigt; opponerande sig mot allt vidare
framåtgående såsom ett syndafall, blef den intolerant, emedan
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
