- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
193

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

193

Gad. Men dermed kommer beviset att få en gestalt, i
hvilken det upphäfver sig sjelft, ty det säger, att man sluter
från verkan till orsak; men är verkan absolut dependent och
således ofullkomlig, huru kan jag då derifrån sluta till
orsakens fullkomlighet? Det är en falsk slutsats. Är verlden
absolute afhängig af Gud och således endast hans verk, så
är det tydligen en gratuit förutsättning, att han är
fullkomlig, allgod o. s. v., då verkan ej har några sådana
egenskaper. — Innan denna motsägelse vid det teleologiska beviset
hann att utveckla sig, hade detta bevis emellertid ledt
derhän, att man sökte usla ut verkan så mycket som möjligt,
i tanke att derigenom sätta upp dess orsak så mycket högre.
Men också slog det sålunda fattade förhållandet mellan båda
om i sin motsats. Skulle nemligen det fullkomliga tänkas,
— och att det borde tänkas, var en fordran, gifven i
tankens egen natur, — så var det helt naturligt att man skulle
falla på den tanken, att orsakens fullkomlighet äfven skulle
återfinnas i sjelfva verkan, hvaraf åter följde, att till densamma
hörde att vara sin egen orsak; hvarmed saken också blef
mycket begripligare, än derigenom att man förlade orsaken
fjerran bort. Så flyttades verldens princip inom densamma,
hvilket innebär en identifikation af Gud och verlden. Men
egentligen är detta det första, och det resonnement,
hvarigenom vi kommit dit, är ett sednare. Detta är nu den
objektiva, reella pantheismen. Om vi här genast skulle göra
en anmärkning, så skulle den bestå deri, att hela detta
föreställningssätt ej i sig upptagit hvad vi kallat medelbegreppet
i all filosofi, nemligen det af en deriverad
sjelfständighet. Måste nemligen en sådan också finnas i verkan, så
följer, att den första orsaken måste vara af den art, att den
fattar sin sjelfständighet i sjelfva verkan: hvilket uttrycker

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free