- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
200

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

har en relativ sanning, då naturen ej är blott ett konstigt
instrument, utan bar principen för sin verklighet inom sin
möjlighet, eller inom sig eger en princip , som alltid
utvecklar sig till allt hvad den kan vara. Det är just till följd
af denna rena och konstant verksamma princip i naturen,
som hvarje förändring inom den alltid är samma förändring.
Men dermed är ock skälet angifvet, hvarföre ej heller denna
förändring, som finnes i naturen, är adeqvat för begreppet
historia: denna alltid inom vissa gränsor sig upprepande
möjlighet, som oupphörligt realiserar sig och således
oupphörligen framställer ett och detsamma, faller i sjelfva verket inom
nödvändighetens kategori. Man drifves sålunda äfven utöfver
nyssnämnda definition pä den förändring, med hvilken
historien har att göra; och om det utmärkande tör naturen är,
att den i alla sina gestalter synes vinna sitt mål, så tyckes
den enda utvägen vid bestämmandet af historiens begrepp
vara, att hon skulle utgöra betraktelsen af en möjlighet, som
alltid griper öfver sin verklighet, utan att med någon form
af densamma vara nöjd. Med begreppet af en sådan
möjlighet hafva vi kommit inom tankens gebit, fattad såsom det
i den af honom sjelf satta verkligheten sig alltid
motsvarande, men tillika såsom det alltid utöfver verkligheten
gående; såsom den verklighet, hvilken alltid tillika är sin egen
möjlighet och såsom sådan i sig är något mer än hvad som
utgör dess verklighet i hvarje moment, d. v. s. såsom ett
medvetande, hvilket såsom sådant är öfver existensen eller
blir öfver vid en annihilation af denna. Tanken skulle
således vara sitt eget ständiga vardande eller möjlighet. Ur
denna synpunkt är en egen åsigt af historien möjlig,
nemligen den, som framträdt i den nyaste filosofien eller den
ideella pantheismen, enligt hvilken tqnken är denna eviga,
sig sjelf objektiverande möjlighet, men som tillika griper

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free