Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
sig sjelf, uppkommet genom relation mellan tvenne eller flera.
Ty i och med detsamma denna dubbelhet af intelligensen
framträder, existerar ock detta gemensam hetsband mellan dem:
af hvad som bör vara. Att gifva en expression af detta
gemensamhetsband eller den i samvetet gifna lagen, har varit
en uppgift för moral-filosoferna, i de så kallade
moralprinciperna, af hvilka man har många. För vår del ha vi ej
funnit någon bättre sådan än den som står i bibeln;
negativt: "gör ej något mot andra, som du ej vill hafva gjordt
emot dig sjelf’; positivt: "gör allt det mot andra, som du
vill att andra skola göra emot dig", — ty detta innebär
erkännandet af ett du, som är lika godt som jag, och af ett
jag, som är lika godt som du; erkännandet af det
moraliska förhållandet såsom ett personligt, eller af lika rätt och
lika pligt å ömse sidor. Väl framställer sig nemligen detta
böra, till att börja med, såsom en lag, d. v. s. såsom något
abstrakt och opersonligt, samt, då det är en lag för
friheten, — hvilket just uttryckes med sjelfva "böra’t", —
såsom en möjlighet som ännu saknar verklighet; ehuruväl
denna möjlighet dock skiljer sig från all annan derigenom,
att den är en nödvändig möjlighet, d. v. s. en sådan som
alltid kan effektueras, så att intelligensen aldrig dervid kan
uodskylla* sig med, att hvad lagen bjuder ej varit möjligt
att fullgöra. Men ehuru alltså förhållandet till en abstrakt
lag är den första formen af bekantskapen med
gudomligheten — hvilket är i sin ordning, — så är det dock
ej den högsta och adeqvata. Vore ej lagen ett uttryck af
en vqrklig vilja och af en absolut fullkomlig vilja, så komme
den lika litet till medvetande, som i theoretiskt afseende
medvetandet om en intelligens finnes utan verkligheten af
en sådan. Då nu en vilja lika litet finnes utan en viljande,
som en viljande utan vilja, så är följaktligen det högsta mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
