Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
Josephus sägér, att de voro ifrare för lagen, men tillika
trodde på odödlighet, att de dödas själar lefde under
jorden. — Gå vi till en märkvärdig åsigt inom hedendomen,
Eddaläran, så visa sig deruti båda de nämnda sätten att
föreställa sig odödligbeten. Det beter nemligen på ett ställe
i Eddan, att de gamle trodde, det man flera gånger föddes
Detta drag utplånades dock sednare, hvaremot det andra så
mycket lifligare framstod i den åsigt, att alla de döda
representeras af Odén. Samma åsigt visar sig ock i
heros-kulten, som förekommer i den Grekiska mythologien,
likväl så, att denna tillika i sig innefattar afseende på äldre
gudar, naturens råa krafter. Det nyare gudaslägtet är det, för
hvilket Zevs, och hos oss Odén och Thor, presidera. Desse
gudar äro ej blott naturmakter, utan dyrkas tillika såsom de
första stiftare af stater och lagar. Med den Grekiska
mythologien har hedendomen nått sin kulmination; ty om den i
allmänhet utmärkes genom ett sammanblandande af sinnligt
och andeligt, liksom hos den uppblömstrande ungdomen
skönheten består deri, att det kroppsliga är så rent och skärt,
att det kan anses såsom ett adeqvat uttryck af det andeliga,
så kan ock den Grekiska religionen kallas det skönas eller
den sinnliga skönhetens. Under det att i de föregående
religionerna fantasien har sammanhopat de rysligaste symboler
för att på sinnligt sätt uttrycka det oändliga, är det hos
Grekerna den menskliga gestalten som utgör symbol af det
gudomliga. Derföre kan ock den Grekiska åsigten sägas
utgöra en sinnlig förberedelse till christendomen, hvars
hufvud-tanke är, att menniskan såsom rent andelig bör vara uttryck
af gudomligheten.
Det medlande och försonande på natur-religionernas
ståndpunkt är naturen sjelf i odödlighetsbegreppet, — hvilket
egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
