Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Otto Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höra, såsom ”Livdrabanten och kung Lrik” och
”Trollhättan”.
Med detta muntra och glada sängarliv trivdes
Lindblad utmärkt, och man skulle tro, att den person,
som diktat så vackra och glada sånger, inte skulle
haft några bekymmer. Så var dock ej förhållandet.
Vi ha redan nämnt, att de lärda professorerna inte
betraktade honom och hans sång alltför välvilligt, och
härtill kom, att han hade svårigheter att skaffa sig
livsuppehälle. Någon lön hade han inte för allt sitt
arbete med att inöva sångerna, och de tillfälliga
inkomster han kunde skaffa sig räckte inte långt.
Oegennyttig som han var, behöll han nästan aldrig
själv något av det som inflöt av hans konserter.
En sommar företog Lindblad tillsammans med tre
andra sångare en konsertresa genom hela södra och
mellersta Sverige. Stad efter stad besöktes, och
överallt, inte minst i huvudstaden, väckte de fyra
lundensarna hänförelse genom sina toner. De skördade både
ära och guld för sitt besvär, men inte ett öre
stannade i deras egna fickor, utan hela inkomsten,
uppgående till 1,500 kronor, överlämnades såsom bidrag
till byggnadskassan för studenternas hus i Lund, det
s. k. Akademiska föreningen. Detta hus blev färdigt
och invigdes under stora högtidligheter år 1851 och
har sin plats mitt emot universitetet.
Lindblad var en ivrig jägare och en duktig
sportsman. I synnerhet var han skicklig i simning. En
2 — Svenska tondiktare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
