Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fragment ur en roman från Rivieran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttryckte sin förtjusning. Han började lifligt peka ut
för Marja Nikolajevna de vackraste punkterna, och
hon beundrade villigt än det ena, än det andra. »Ack,
hvad här är vackertI En sådan härlig utsikt!» ropade
hon oupphörligt.
»Vet ni, jag börjar nästan bli ängslig för, att jag
skall bli bortskämd här, sade hon plötsligt. »Hur
skall det gå att komma härifrån långt bort i
ödemarken, till Saratofska guvernementet, som
folkskolc-lärarinna ?»
»Ja, Saratof är nog inte detsamma som Rivieran.
Men hvarför skall ni ge er af så långt bort? Kan
ni inte få en plats i Petersburg?» frågade Svantsef
helt naivt, för att visa sitt deltagande.
Marja Nikolajevna såg på honom och blef
blossande röd.
> Det är inte därför . . . det är inte af tvång,»
svarade hon förläget och brådskande. »Jag fick högsta
betyget vid examen och skulle naturligtvis kunna
stanna i Petersburg. Och i själfva verket behöfver
jag inte heller söka en plats för mitt uppehälle. Men
jag gör det, därför att jag anser, att hvarje intelligent
människa kan göra mest nytta i landsorten. Därför
ha jag och min väninna Julia Ivanovna Rumjantsef
beslutat att öppna en folkskola i Saratofska
guverne-mentet. I Petersburg däremot finns tillräckligt med
intelligent folk oss förutan.»
Svantsef hörde på henne med deltagande min,
men inom sig tänkte han: Herre Gud, så ädelt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
