Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
soluta verkligheten. Detta vore endast ett förnekande af denna
verklighets oändlighet och follkomlighet och ett antagande af en ny ändlig
och motsägande verklighet jemte den omedelbart gifna, hvilken i sin
ordning förutatte och hänvisade på cn verklighet af annan art. Icke
heller kunna den absoluta verklighetens former omedelbart göras till
former för det ändliga. Detta innebure nemligen ett försök att fatta
det gifna såsom motsägelsefritt och fullkomligt och hvilket, om det
vore möjligt, gjorde en annan verklighet än den ändliga verlden
obe-höflig.
Vi öfvergå nu till de individuela verkligheter, som vi i de
an-gifna formerna uppfatta. Tingen visa sig då vara en osann verklighet.
Det är förut visadt, att de äro ofullkomliga till sin form. De äro
nemligen osjelfständiga eller förutsätta och hänvisa på ett annat, i
förhållande till hvilket och genom hvilket de äro. Så t. ex. förutsätta de
— utom en verklighet, af hvilken de äro manifestationer —
menni-skans ande eller medvetande, som de bestämma och utan hvilket de
icke äro. Bestämningen kan icke vara utan sitt subjekt. Dessutom
förutsätter hvarje ting äfven andra ting, af hvilka det är begränsadt i
oändlighet. Men det, som förutsätter och behöfver ett annat för sin
verklighet är osjelfständigt och ofullkomligt. Och icke heller hafva
tingen motsägelselöst sammanhang, utan framstå i sitt förhållande till
hvarandra med karakteren af uteslutning och motsats. Den brist,
som tillkommer de lägre formerna, se vi sålunda tillhöra tingen eller
tillkomma den verklighet, till hvilken dessa former hänföra sig.
Betrakta vi nu tingen med afseende på deras innehåll, så äro de
såsom materiela sammansatta och förutsätta derför ett annat, ett icke
sammansatt eller immaterielt, genom hvilket de äro. Tingen äro
lunda icke verkliga genom materien, utan genom ett annat, som hon
förutsätter. Eller se vi på materiens eller tingens bestämningar, så
utgöras de af de sinliga egenskaperna eller qvaliteterna. Men ingen
qvalitet är genom sig sjelf verklig, utan angifver endast en form, som
något har i relation till ett annat. Icke heller finna vi hos tingen den
verklighet, på hvilken deras mångfald hänvisar. En egenskap
förutsätter nemligen en verklighet, som har egenskapen; den mångfald af
former, som för hvarje ting äro egendomliga, förutsätter ett verkligt
eller en enhet, som så framträder, eller de många bestämningarna
förutsätta ett subjekt, men denna verklighet eller detta subjekt är här,
eller så länge man icke går utöfver tinget, oåtkomligt. Hvarje
moment hos tinget, som antages vara egenskapernas substans, formernas
enhet eller bestämningarnas subjekt, är sjelft endast en egenskap, en
form eller en bestämning. Vidare äro tingen och deras bestämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
