- Project Runeberg -  Om den praktiska filosofiens föremål religionen, sedligheten och rätten /
24

(1870) [MARC] Author: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verkliga det sant goda för roenniskan. Men är hon sjelf personlig, så
kan hon ej sätta något annat såsom det goda för sig än personliga
väsenden, sitt eget och de högre väsenden, i hvilka detta innehålles.
Det opersonliga kan endast vara medel och vilkor för det goda i sann
mening, men icke detta sjelft. Från den i det yttre materialet
framträdande verksamheten sluta vi nu till förnuftiga väsenden, som äro
det goda, af hvilket menniskan genom verksamheten åsyftar att blifva
delaktig. Från den verksamhet, som är enskild eller specifik för en
menniska och hvilkens material äro de sinliga krafter, som endast
tillhöra henne, sluta vi till det goda, hvartill menniskans eget väsen är
grund; men från den samfälda verksamheten, hvilkens material äro de
sinliga moment eller krafter, som tillkomma alla de viljor, som verka,
leda vi oss till det goda, hvartill det privata samhället är grund.

Vi hade vidare nämnt den kommunala verksamheten. Denna
verksamhet har ett material, som är likartadt med folkets, ehuru till
omfattning inskränktare. Afven här är materialet sålunda ett visst
landområde, inom hvilket de lokala förhållandena ordnas och som
formas och bearbetas med afseende på ett högre, och vidare en för de
fysiska raedlemmarne egendomlig natursida, som är en särskild
modifikation af den nationela egendomligheten. Och liksom folkets
ändamål är andlig och materiel kultur, på samma sätt verka kommunerna för
samma intressen, ehuru inom ett inskränktare gebit. Kommunerna
äro sålunda med folket både med afseende på verksamhetssfer och
ändamål fullt likartade organisationer och derigenom skilda från stånden,
hos hvilka denna homogenitet med folket icke finnes. Och det bevis, vi
här framhålla för de angifna väsendenas verklighet, äro olika, i det
yttre framträdande system af funktioner, hvilka med nödvändighet
förutsätta dessa väsenden såsom sina grunder, lagar och ändamål.

Slutligen hafva vi ståndsverksamheten, de privata
korporationernas. Privat korporation motsätta vi den publika korporationen eller det
publika ståndet. Korporation i allmänhet är ett samhälle, som har
till material en viss art af naturliga anlag, och indelas i privat och
publik, hvarvid indelningsgrunden är de olika arter af anlag, som äro
material. Anlagen sönderfalla nemligen i två arter, anlag till sedlig
eller privat verksamhet samt anlag till offentlig eller publik. De
privata korporationerna äro de korporationer, som hafva till
material anlag till sedlig verksamhet eller anlag till verksamhet för
momenten i folkets ändamål, men den publika korporationen har till
material anlag till offentlig verksamhet och sammanfaller, fattad såsom
samhälle, med staten, ty detta samhälles omedelbara uppgift är att
utveckla de rättsliga anlagen hos sina medlemmar. Afveq i de nu nämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehprakt/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free