Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Erik Jakob Ekman. Av J. W. Håkanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8
nom kan jag ej minnas, vare sig han nu var så nära
fullkomligheten, att han icke gjorde några synbara misstag, eller jag
älskade och högaktade honom så, att jag ej kunde märka något
klandervärt hos honom. Men att jag än i dag efter 50 år högaktar
honom, det vet jag.»
Ekmans såväl för honom själv som för den andliga
verksamheten på platsen så betydelsefulla vistelse i Åmot avbröts den 1
jan. 1869, då han tillträdde komministraturen i Ockelbo, till
vilken befattning han utnämnts den 22 nov. föregående år.
I Ockelbo.
Några månader efter avflyttningen till Ockelbo inträdde för
Ekman en hugnesam förändring i de yttre villkoren, i det att han
d. 9 juni 1869 inträdde i äktenskap med Marie Louise Sjöström,
dotter till kontraktsprosten i Ockelbo, fil. doktor Carl Fredric
Sjöström, och hans maka Chatrina Norman. Detta äktenskap
blev i hög grad lyckligt och välsignades med elva barn, av vilka
fem ännu leva. Som make och fader var Ekman ett mönster.
Den 2 september 1871 avlade Ekman pastoralexamen i
Uppsala.
Vid sin ankomst till Ockelbo och under några år framåt var
Ekman strängt kyrklig. Med allvar och kraft grep han in i
verksamheten för att enligt sin uppfattning få ordning och reda däri.
Skolhusen," som voro öppna för evangelii predikanter, ville han
stänga för baptister och andra »vinkelpredikanter». Allmänheten
uppmanade han att icke försumma Herrens heliga nattvard. Han
var till och med betänkt på att öva kyrkotukt, men då han för
en troende skollärare yppade detta sitt beslut, svarade denne,
att han först borde se till, att han finge en församling av
levande kristna, ty att öva kyrkotukt bland andligen döda vore
omöjligt. Härav framgår, att Ekmans självbekännelse å sid. 11,
enligt vilken han redan i Uppsala ofta tänkt, att »sekterna nog
hade inom sig mycket mer procent sanning än själva kyrkan», icke
får fattas så, som skulle hans tro på statskyrkans berättigande
genom denna upptäckt hava blivit i väsentlig mån rubbad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
