Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Erik Jakob Ekman. Av J. W. Håkanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
tacksamhet för Herrens godhet och nåd» (»Ekman som
predikant» se sid. 65).
*
Från och med 1880, då Ekman tillsammans med Fernholm
började utgiva tidskriften Förbundet, kan han anses i sitt författarskap
intaga en i förhållande till P. Waldenström fullt självständig
ställning. Däremot kan Fernholms inflytande tydligt spåras i hans
alltmer åt kalvinismen och baptismen lutande uppfattning rörande
de teologiska spörsmålen. Dock får man icke av dessa olikartade
inflytelser på Ekman draga den slutsatsen, att han okritiskt
antagit vare sig den enes eller den andres åsikter, ty därtill var
han alltför självständig. Ett bevis -för hans självständighet
gentemot Fernholm är hans orubbliga vägran att taga dopet som
äldre, ehuru han omsider anslöt sig till den av baptisterna
omfattade dopläran, dock med den avvikelsen, att han dels ansåg
upprepat omdop vara fullt försvarligt, dels vägrade att i dopet se
»en inkörsport till församlingen».
Till följd av denna Ekmans teologiska utveckling blevo de
tillfällen allt flera, då hans åsikter råkade i öppen konflikt med
Waldenströms, ehuru detta kunde inträffa även rörande
andra spörsmål än rent teologiska. Så skedde exempelvis rörande
frågan om Guds rikes natur, dopets och nattvardens betydelse,
barndopet, tydningen av Romarebrevets yrde kap. m. m.
Vid ett tillfälle uppstod diskussion mellan de båda
fri-kyrkoledarna t. o. m. om en så föga aktuell fråga som den,
huruvida icke brödet och vinet i nattvarden kunde i nödfall
ersättas med potatis och saft! Vi se här början till en klyfta,
som med varje år vart allt större och som trots allt samarbete
fjärmade de båda kämparne från varandra. Denna ofta
framträdande olikhet i uppfattning hade visserligen det goda med
sig, att de troende i någon mån lärde sig att tänka självständigt,
men det lär svårligen kunna bestridas, att den utåt verkat
hämmande på anslutningen till Missionsförbundet, varjämte den
bidragit att teologiskt isolera Ekman från det stora flertalet av
Missionsförbundets medlemmar, som i de flesta frågor känt sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:09 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ejekman/0037.html
