Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. E. J. Ekman som historiker. Av Sven Wisborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
ledes närmast hör under den inre missionen. En förtjänst är
otvivelaktigt, att han ej såsom de tyska missionshistorikerna,
åtminstone Warneck, i hednamissionens resultat inräknar antalet
kristna negrer i Förenta staterna, då ju där samtliga negrer officiellt
äro kristna och således negerkyrkorna upphört att vara
missionskyrkor. Den konsekventa tillämpningen av denna princip på den
yttre missionens historia borde emellertid ha lett till att
skildringen av lappmissionens utveckling avbrutits, när lapparna officiellt
övergått till kristendomen, men så har ej skett, vilket väl
förklaras därav, att Svenska Missionsförbundet bland dem bedrev
mission, och kanske även därav, att han betraktat dem som i
verkligheten varande hedningar, överhuvud synes det, som om Ekman’
vid begränsningen av sitt ämne dock knappast utgått från en väl
genomtänkt princip utan mera ställt sig på den populära
uppfattningen av yttre missionens begränsning i förhållande till den inre.
Likaledes bör anmärkas, att Ekman endast i förbigående sysslar
med missionsintressets framväxande och
missionsorganisationer-nas utveckling inom moderkyrkorna utan i stället så gott som
uteslutande ägnar sig åt uppgiften att skildra arbetet på själva
missionsfälten. Härvid har han med särskild utförlighet
uppehållit sig vid de skandinaviska missionerna, som skildras med en
sakkunskap och en strävan efter objektivitet, som ovillkorligen
inger respekt.
Vid skildringen av ett missionsfält börjar han i allmänhet med
huvuddragen av de geografiska förhållandena, övergår sedan till
landets upptäcktshistoria eller de politiska förhållanden, som vid
tiden för arbetets avfattande rådde, framställer vidare de religiösa
åskådningarna och utreder på så sätt betingelserna för missionens
utveckling. Därefter övergår han till att skildra dennas gång och
lägger därvid an på så stor fullständighet som möjligt. De olika
missionssällskapen förtecknas och belysande statistiskt material
framdrages. Dock skulle man här ha önskat sammanfattande
statiska översikter efter skildringen av varje missionsfält, vilket nu
tyvärr ej förekommer. Liksom i Inre missionens historia lägges
stor vikt vid personligheternas insats i missionsarbetet. De
banbrytande missionärerna skildras med pietet, understundom på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
