Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ekman som missionsföreståndare. Av J. W. Håkanson - 1. Dr Ekman och hednamissionen. Av Wilh. Walldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
jag ser, att Ni nu övertagit ledningen av Mukimbungustationen!
Måtte Herren nu giva Eder den kraft, som Ni behöver, samt
den visdom, som fordras för den som skall leda på en plats det
viktiga missionsarbetet! Herren skall ju giva Eder för varje
dag den erforderliga nåden.»
Att dr Ekman tillfullo förstod hemmets stora värde för
missionären uti de vida ödemarkerna samt den uppfostrande
betydelse ett kristligt familjeliv har ibland hedningarna,
framgår av följande svar till en av bröderna:
»Till svar på Eder förfrågan, om Ni får knyta
äktenskaplig förbindelse med–––––, så får jag säga, att det icke mö-
ter något hinder varken från min eller från kommitténs sida.
Som vi hoppas, att denna förening är av Herren, så kunna vi
icke annat än tillönska Eder Guds rika nåd och välsignelse.
Måtte han få skickliggöra Eder mer och mer att bliva till
sann välsignelse för det kära missionsarbetet! Hjärtliga
hälsningar sändas Eder och–––-— samt övriga missionsarbetare
från mig och de mina. Herren vare oss när!
Tillgivne vännen E. J. Ekman.»
Då sjukdom och död hemsökte våra stationer och kastade
sorgens tunga dok över de kvarblivna, skyndade alltid dr
Ekman att sända ett hugsvalelsens ord. Då fru Andreae hade fått
hembud, skrev han följande:
»Herren är när i nöden! Ack, huru slitande det känns, att
nu åter en arbetare hemkallats från arbetsfältet, vår syster
Carolina Andreae! Jag ville så gärna vara helt stilla, då ju
vår Fader gjort det, och ändock kännes det så underligt. Men
jag är så glad och tacksam att höra, att arbetet går med kraft
framåt, om än över gravat.
Måtte Herren giva oss dem som skola fylla de glesnade
lederna!–––-Ja, Herren skall nog förse. Herren uppehälle
Eder, som nu stå därute, till kropp och själ! Vi alla sända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
