Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Ekman som politiker. Av U. Leander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
hetsfrågan måste diskuteras inom riksdagen. Vid den riksdag,
varom nu är fråga, hade han motionerat om att öl- och
vinhandeln skulle skiljas från annan handel. Herrar E.
Therme-nius och W. Gibson hade likaledes avlämnat motioner med
yrkande om vissa ändringar och inskränkningar i
maltdrycksför-ordningen. Samtliga dessa motioner behandlades samtidigt i
andra kammaren och föranledde en långt utdragen debatt. I
denna deltog även Ekman och påvisade den fara, som hotade
särskilt landsbygdens befolkning från de många handlares sida,
vilka i sina butiker tillhandahöllo öl och vin av tvivelaktig halt.
Sitt påstående bestyrkte han med citat ur länsstyrelsernas
5-års-berättelser. Tillika hävdade han den uppfattningen, att
beslutanderätten i dylika frågor borde ytterst läggas i kommunernas
egen hand och icke i konungens befallningshavandes — ett krafv
således, som alltfort varit en av de viktigaste punkterna på
nyk-terhetsvännernas program.
Märkligt är det att giva akt på hurusom de andliga
väckelsevindarna, som på den tiden gingo över landet, blåste in i
själva riksdagen och sökte åstadkomma en renare luft samt mera
sanning på samfundslivets skilda områden. Riksdagen hade
något år förut hos k. m:t begärt ändring uti edsformuläret,
och med anledning därav avlämnades år 1885 en kunglig
proposition, enligt vilken orden: »vid Gud och hans heliga evangelium»,
uteslutas ur formuläret samt slutorden: »så sant mig Gud hjälpe
till liv och själ», utbytas mot orden: »detta svär jag inför Gud
den allvetande och allsmäktige.» Lagutskottet hade tillstyrkt
propositionen. i oförändrad form, men den kände frikyrkomannen
Folke Andersson, sedermera under flera år andra kammarens
ålderspresident, hade i en reservation påyrkat, att ordet »svär»
skulle utbytas mot »försäkrar och lovar». Att Ekman skulle
ställa sig på reservantens sida, var en given sak. Emellertid
uttalade han sin tacksamhet till k. m:t för dess förslag och var glad
över att orden »så sant mig Gud hjälpe» o. s. v. skulle försvinna,
enär han ansåg dessa ord kränkande för samvetet. Enligt den
allmänna föreställningen innehöllo de nämligen icke en bön utan
en förpantning, vilket gjorde, att i dem låg något avskräckande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
