Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Ekman som politiker. Av U. Leander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
samvetsömmas skull men tillkännagav, att enligt hans åsikt ägde
icke Jesu ord i bergspredikan tillämpning på det borgerliga livet
utan endast på det enskilda. Såsom framgår av ovanstående,
intog Ekman i denna fråga en mera radikal ståndpunkt och ville
ha även den borgerliga samfundsordningen helt och hållet
inordnad under Jesu i bergspredikan meddelade föreskrifter.
Emellertid blev det ingen ändring av, utan edsformuläret
kom att bibehållas vid sin gamla lydelse. Skälet därtill är här
icke platsen att redogöra för. Det var i varje fall icke Ekmans
skull.
Nästa ärende, i vilket han kom att yttra sig, var av mera
världslig natur så att säga, ehuru ett religiöst inslag kom att
ingå även i detta. Det gällde den segslitna, många gånger
debatterade men ännu icke avgjorda frågan om en gemensam
valdag för andrakammarvalen. Den gången var en dylik valdag,
andra måndagen i juli, ifrågasatt endast för landsbygden men
icke för städerna. Ekman kunde icke biträda detta förslag, just
emedan det gjorde skillnad på stad och land. Han hoppades, att
ett nytt förslag skulle framkomma, som avsåge såväl städerna
som landsbygden. Som det under diskussionen från visst håll
påyrkats, att valen borde förrättas å en söndag för att röna
livligare anslutning, förklarade Ekman, att man enligt hans åsikt
med gott samvete kunde utöva sina medborgerliga plikter på
söndagen, men att han likväl icke kände sig tilltalad av de
folk-skockningar och den oro, som valen skulle åstadkomma å en dag,
då man helst önskade få njuta ro till både kropp och själ.
Däremot slöt han sig till dem som önskade göra midsommardagen
till gemensam valdag, dock med förbehåll att valet måtte äga rum
midsommarafton under de år, då midsommardagen infölle på
söndag. Det vore hans tanke, att midsommardagen förr eller
senare komme att försvinna såsom helgdag, men genom att förrätta
riksdagsmannavalen å densamma skulle den kunna räddas
såsom nationell festdag. Som bekant och enligt vad som antytts, föll
frågan och har icke ännu hunnit fram till sin lösning, som dock
torde vara nära förestående.
Tullfrågan kastade redan vid 1885 års riksdag sin skugga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
