- Project Runeberg -  D:r Friedrich Ellendts Latinska Språklära /
24

(1876)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

– 24 Formllära.
Åndelsen -im få dessutom städe1–s och floders 1Iaml”1 på -is med
likstafwig gen., såsom Hispālis, Tibēris, samt alla likstafwiga
grekiska ord på —is, t. ex. basis, poēsis, Charybdis, Neapŏ1is.
§ 48. 2) Abl. si1ig. lyktas på —i i st. f. -e
a) i de ord, som i ack. hafwa -im, t. ex. siti, Tiberi, pOēsi.
–De åter, som i ack. antaga både i.m och em, hafwa iA abl.
i och e; dock restis alltid reste, securis alltid securi-
b) i neutra på -e, -al (gen. -ālis), -ar (gen. -ā.1—is);Asåledes
mari, vectigali, calcari. Mcn städers namn på -e, såsom
Reate, Pra3neste, hafwa i abl. e—. —
c) i adjektiv efter tredje deklinationen, till hwilka äfwen må-
naders namn på is och er höra; således facili, acri, pari
(men såsom substantiv pare make, makc”l), Aprili, Decembri.
Om adjektiv på -is öfwergå till substantiv, bel)ålla de i
abl. i; dock icke, om de blifwa nomina propria. Således
3equali af 3equalis (egent. lik; sedan san1tida), affini af
affinis (beslägtad, slägting), annali af annalis (tillhörande
ett år, årsbok), familiari af familiaris (förtrogen, wän),
Atheniensi af Atheniensis (Atheusk, Athenar.6).κ DerenIot
Juvena1e, Martiale af Juvenalis, Martialis. Afwen a:-dilis
edil och juvenis y1Igling hafwa e (1nycket sällan a:Xdili).
Anm. Understundom förekommer abl. på i cTllTfwen af sådana likstaf-
wiga substanfiv på is, som icke äro ursprungligen adjektiv, t. ex. civi–s,
ignis (alltid ferro ignique; aqua et igni interdicere), avis. Så förekommer
ock imb1oi (af ilnber), supel1ecll,i1i (af suppe1lex)samtru1—ipålandet(afrus)–.
Undantag. Ändelsen e i abl. hafwa — -
a) alltid M —
pauper fattig, sospes helbregda, c3elebs ogift,
deses oweērksam, superstes öfwerlefwande, princeps förnämst,
pubes manbar, compos delaktig, dives rik, —
impūbes icke manbar, impos icke delaktig, (1nen diti af dis).
b) oftast komparativerne, t. ex. majo1—e, samt adjektivet vetus
gallmnal.
c) Particip på ns hafwa gerna e, när de icke helt och hållet
öfwergått till adjektiv, t. ex- Tarquini0 regnante (abl.
absOlutus). —NVär de deremot öfwergå till w*erkliga adje”ktiv,
ha de nästan alltid i, t. ex. sapiens wis, sapienti. Om de
öfwergå till substantiv, ha de alltid e, t. ex. animans lefwande
warelse, animante, sapiens deII wise, sapiente; —så ock
nomina prOpria, t. ex. Felix, Felice; Constans, C0nstante.
Anm. P1-aesens närwarande har i förbindelse med saker i, t. ex.
in pr3esenti (tempo1—e), i förbindelse med personer e, t. ex. me prvesente.
Contineno (terl–a) fasta landet. har alltid i.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:15:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ellendts/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free