Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 For1nlära. ”
öfI.ge kasus i plur. äro bruklige. Sådana”äro: cor, sal, sol, vas, gen.
Va 1s.
f) FoIkslags na111n på as (ātis), såsoIn Arpīnas, och på is
(ītis), såsolln Samnis och Quiris, äfwensom de pluraIa orden
penates husg1Idar och optimates (sällan um) de förnänIe,
samt– slutligen nOstras (ātis) och vestras”. Hos några femi-
nina på tas förekommer äfwen en biform på ium, t. ex.
civitatium i st. f. civitatum.
Anm. Festers namn, som ändas på -alia och brukas endastiplur.,
hafwa i gen. i—st. f. -ium äfwen -ioruIn, t. ex. Bacchanalia, Bacchanaljorum
Bacchusfesten.
§ 51. 5) 8” dat. och abI. pl. hafwa grekiska neutra på ma
hellre ändelsen is än ibus, t. ex. poemātis af poēma.
§ 52. 6) I ack. plur. hade de maskulina och fenIinina, som
bilda gen. plur. på ium, i den äldre tiden ändelsen īs i st. f. ēs,
t– ex. partis, omnis.
§ 53. Bland ord, som böjas oregelbundet, märkas: Juppi-
ter, Jōvis, JOvi, Jovem, Jove; bōs nöt, b*ōvis o. s. w.
(§ 43, 7.), boves, bOum, bōbus och būbus. Sus swi1I har i dat.
och abl. plur. suibus wanligen sammandraget till sūbus. Vas,
vāsis kärl böjes i plur. efter andra deklinationen: Vasa, vaso1—um.
§ 54. Grekiska ord—A efter tredje deklinationen.
Grekiska nomina, propria pā ωT2, gen. ωvος (ōnis) och ο”νoς
(ōnis) antaga gerna den latinska formen 0, t. ex. Plato, Zeno;
dock behålles hos någre författare on, t. ex. Dion, ConOn, och
nästan alltid i geografiska namn, t. ex. Babylon, Laced3emon.
1) Genitivus sing.
Orden på—εvς böjas wanligen efter andra latinska deklinatione,ll,
Orpheus, Orphĕi, Orpheo, Orpheum, men vok. Orpheu.
Skalder bruka gen. -eos, dat. -ei, ack. —ea eller -ēa. Några
ändas på es, is, såsom Achil1es, U1ixes, Perses. ā
Orden på ις (εως) få wanligen den regelbundna latinska geni-
tiven på is, såsom basis, poēsis, mathēsis.
Femininaā på ō, såsoln ēcho, Dido, Sapph0, hafwa i genitivus
den grekiska ändelsen ūs: echus, Didus, Sapphus, samt i
dat., ack. och abl. ō: echO, Dido 8Lc., sällan ōni, ōnem,
ōne, såsom Didoni, Didonen1 slc. M
Grekiska nOmina propria på es, som äro likstafwiga, såsom
Demosthĕnes, Aristīdes, Perĭcles,” hafwa i gen. såwäl is
å som i; således Demosthenis och Delnostheni, Aristidis och
Aristidi, Periclis och Pericli (Achilli, U1jxi).q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
