Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, II. Om verbet. . 57
2) gerundium, som bildar” casus ob1īqui till infinitivelI, t. ex.
amandi älskandets, .aHnandO åt älskandct;
3) participium, som bildar öfwergåūgen till adjektivet, emeda1I
det fra1nställer verbets l)and–lilIg ellenr tillståūd som en egen-
skap, t. ex. amans älskandc, amātus älskad, amaturus sko-
lande älska. Till participen räknas ock gerundīvum, hwilket
dels har betydelsen af. ett pr3es. part. pass., dels är ett
adjektiv llned hetydelse af nödwändighet. ll
4) supīnum, som närmar sig substantivet och är af twå slag:
a) på um, t. ex. amā—tum för att älska;
b) på u, t. ex. amātu att älska.
§ 89. IV. Persōn3e verbi.
Berbet har slutligen äfwen forlner för att uttrycka, om hwilken
person handlingen utsäges. ”För hwar och en af de tre personerna
(jfr §§ 17 och 81) gifwes det e1l särskild form i sin”g. och plur,
1) Första personen sing. amo jag älskar, plur. amāmus wi älska.
2) Andra personen sing. alnas du älskar, plur. amātis I älsken.
3) Tredje personen sing. amat han älskar, plur. amant de älska.
Anm. Af många verb är blott—tredje personen sing. brukIig, t. ex.
pluit det regnar. Man kallar dem in1persol1alia.
§ 90. Att böja ett verbum genonll alla dess former kallas
att konjugera det. ā
Det finnes i latinet fyra— konjugationer. Slutar pr3esens
infinitivi act.ivi
på āre, så mgår verbct efter första konjugatione1ll,
TT TT TT , TT TT TT
TT — TT TT -:TT TT TT
T, TT TT TT TT TT
–. Pra—3sens indicativi —activi slutar i första konjugationen på
o (sa—mmandraget af ao),—i an—dra på eo, i tredje på o (eller io),
i fjerde på —io. κ
§ 91. För att riktigt bilda alla formerna af ett verb,
måste man utom pr3esens infinitivi activi äfwen känna: a) första
personen sing. af pra3sens indicativi ac—tivi, b) första personen
sin.g. af perfectum indicativi 6,ctivi sallnt c) det första supinum.
Af dessa härledas verbets öfriga former på följande sätt.
I. Af p1–a9—sens indicativi activi: –
1)— p1—3esens indicativi passivi genom förwandlingA af o till or,
t. ex. amo amor, doceo doceor, 1ego —legol—, audio audior.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
