- Project Runeberg -  D:r Friedrich Ellendts Latinska Språklära /
131

(1876)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

– = Om ordbildning. 131
bundu–s full af förundralI, venerabundus wördnadsfull, furibun-
dus full a”f raseri; verecundus blygsa1n, i1–acundus häftig, ju-
cundus (j.ll.1Vo) angenäln. — .
2) Andelserna —uus, -vus, -īvus, -tivus, ūcus, -ōrus bc-
teckna i allmänhet verbets begrepp iåaktiv eller passiv mell1ing såso1n eII
stadigwarande egenskap hos en sak: ambiguus twistig, twetydig
(ambigo); c3eduus, inc3eduus huggen, ohuggen; cadīvusp, cadūcus
fallande, förgänglig; canōrus sjungande, gäll; satīvus*—planterad
eller som.planteras.å fi
3) Andelsen –īdus betecknar det genom verbet uttryckta tiII-
ståndet såsonI— de1I egenskap, såsom calidus warm, madidus wåt,
va1idus ..kraftig.. 5 ē
4 Andelserna īlis och bīlis uttrycka oftast en möjligl)et
(pa”ssivt) och 1notswara de swenska ändelserna lig och bar, såsom
docĭ1is läraktig, facilis lätt (egentl. utförbar); placabi1is förson-
lig, credi.bilis trolig. M
n 5) Åndelsernaη ax och ūlus uttrycka en wana eller en bö-
jelse, oftast— en öfwerdrifw.en eller dålig, såsom lOquax pratsjuk,
mendax lögnak—tig; credŭlus lättrogell, garrūlus– pratsam.
II. af nomina. ē å
a) af nolnina appellativa. — —
1) Åndelsen ēus uttrycker ä1nnet,hwaraf 1llågot är, eller en
likhet: ferreus-A af jern, argenteus af silfwer, au1—eus af g1Ild,
gyllene, n.i.veus af snö, snöhwit, Virgineus jungfrulig. —
2) Andelserna ĭus, īcus, īlis, āljs, āris, nus, īvus, ensis,
ārius– betyda hörande till, såsom patrius faders, fädernes, fader-
lig, oratorius,fi regius;A chbellī—cus, classīcus; virīlis, serVīlis;
navā1is, ckregā1is; populāris, militā1—is; maternus, paternus;
3estīvus, t”empestīvus; castrensis, forensis; gregarius, legio-
narius. – 2 –
.” Anm. Adiektiv på arius anwändas isl)nnerhet att beteckna något,
som bedrifwes: såsom yrke, t. ex. res pecūaria boskapsskötsel. I förening
med faber beteck”na de oIika klasser af handtwerkare, t. ex. faber tignarius
timmerman, fahe1-”— ferrarius smed. Stundom anwändas de som substan-
tiv, t. ex.– al—”gēntarius wexIare, frumentarius spanmåIshandIare, sicarius
lönmördar.e.. – —
3) Andelserna— ōsus och 1entus uttrycka en fullhet: aquo-
sus, fructuOsus, periculosus, .vitiosus; fraudulentus, turbu-
lentus, v1.nolentus. . .
4) —Andelserna ātus, ītus, ūtus betyda fö,–rsedd nsed: alā-
tus bewingad, auratus förgyld, barbatus skäggig; aurītus för-
sedd med (långa) öron; nasūtus försedd med (stor)– näsa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:15:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ellendts/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free