- Project Runeberg -  D:r Friedrich Ellendts Latinska Språklära /
277

(1876)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Conjunctiones disjunctiv9e. 277
Aut åtskiIjer 3twe1Ine begrcpp, som 1ltesluta l)warandra, Vel
sådana, so11I ofta blott i utt1—ycket skilja sig frå1I l)warandra, eller
utaf l)wilka ma1I kalI wcI”lja l)wiIketdcra som hclst. Pugnantibus
puncto temporis mors aut victoria obtingit. Summum bo-
num a virtute profectum Vel in ipsa virtute positum est.
Aut kan ofta öfwersättas 1ncd eller till och med, eller
åt1ninstone (aut — saltem), t. ex. nihil aut non multum;
non multum aut nihi1 o1nnil1o. Vel tjenar att inleda ett 1nera
passa11de uttryck ocl) före11as i detta fall ofta med potius, etiam
eller dicam (eIler rättare sagdt). Venit Epicurus, holno
minime ma1us Vel potius optimus. Stuporem l1olni11is Vel
dicam pecudis attendite. Ardor coelestis, qui ffithe1— Vel
coelu1n vocatu1-.
Ve, som blott förbinder enskilda ord, betecknar, att skilnaden
i sak är likgiltig, t. ex. Conåsules alte1– ambove rationem agl—i
ha—beant; duabus t1—ibusve l1oris (på twå, t1–e timmar). Esse
ea dico, qua3 cerni tangive possunt. Ti1net testis, ne quid
plus minusve, quan1 sit necesse, dicat.
Sive anwändes såsom disjunktiv kollIjunktion (d. w. s. när
det icke är lika Ined ve1”si) hos de bäste författare, likso1n vel,
blott för att rätta det föregående och förbindes, likso1n detta,
också med p”otius eller etiam, t. c—x. discessus siVe potius (ve1
potius, icke aut potius) turpi–ssin1a fuga; 1vegie seu potius ty-
rannice. Formen seu föreko1n1ner hos Cicero nästan blott iför-
bindelse med potius.
Då aut förbinder satser, betecknar det detsamma, som när
det förbinder enskilda begrepp, att neml. det ena nödwändigt Inåste
ega rum, om det andra uteslutes. omnia bene sunt orat0ri
dicenda aut (i motsatt fall) e1Oquenti3e nOmen relinquen-
dum est. M
Aut och* ve anwäūdas äfwen att i negativa satser fortsätta
negationen, der wi i swenskan begagna kopuIativ konjunktio1T, t. ex.
quid est majus aut diffici1ius quam severitatem cum mi-
sericordia c0njungere? (större och swårare); numquam pec-
casti aut contra leges fecisti; numquam divina humanave
jura Violasti. Men om båda begreppen skola förbindas till ett,
så begagnas äfwen i latinet en kopulativ konjulllktion. Så kan
det heta: num 1eges nost1–as moresve nOVit? eller, om man
sammanfattar 1eges och mores till ett begrepp (statsskick), leges
moresque. 8ll frågesatser, äfwen sådana som icke äro nekande,
fortsättes och utwecklas cn föregående fråga genom aut, icke et-
Härwid bör man wäl skilja mellan en sådan fråga, som utgör en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:15:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ellendts/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free