Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Conjunctiones c–onclusiV3c och causa1es. 281
Anm. 2. Wårt swenska förklarande eller utwecklande nemligenē
öfwersättes i allmänl)et med enim (ej quidem). När det swenska nemli,
gen icke angifwer en närmare utweckling utaf det föregående, utan beteck-
nar en sak såIom naturlig och a–tt den förstås af sig sjelf, ofta
med ironisk etydelse, så öfwersättes det med nimi1—u1n, sci1icet, videlicet.
Nempe betyder ju cller jo och uttrycker, att man bestämdt förwäntar ett
medgifwande af den, med hwilken man talar. Scio jam, quid Ve1is- nempe——
(ju) hinc me abire vis. Quid volunt legesP Nempe (jo) ut iis obtempe1—emus.
Det swenska nemligen, som inuti ett satssammanhang inleder en.
förklarande eller utwecklande apposition, öfwersättes antingen icke, eller då—
starkt eftertryck det fordrar, med ett dico. veteres philosophi in quattuor
vi1–tutes omnem honestatem dividebant, prudentiam, justitiam, fortitudinem,
modestiam. Quum Bavilus M. sat1—ium fecisset he1—edem (hunc dico patro–
mun agl-i piceni), num erat vequum, principes cjVes rem habere?
§ 350. Ömsesidigt motswarande partiklar. Latinska–.
språket älskar att fördubbla konjunktionerna, isynnerhet de kop1lla-–
tiva och disjunktiva, för att derigeuom noga bestämma och afwäga—–
ord eller satser i deras ömsesidiga förhållande till hwarandra..
De partiklar, som sålunda hänföras till hwarandra, kallas ömse-”-
sidigt motswarande, och satserna sjelfwa, som af dell:n inledas,..
kallas med ett allmäunare uttryck äfwen disjunktiva satser.
A. Kopulativ motswarighet.
§ 351. Det swenska såwäl — som kan uttryckas
a) positivt med
et — et (mera sällan et —- que),
quum — tun1,
qua — qua (mindre wanligt),
.non solum (modo) — sed (verum) etiam (meraq
sällan non tantum —sed etiam), icke endast ——
utan äfwen;
b) negativt (hwarken —- ej heller) med
neque —- neque eller nec — nec
neque — nec;
c) positivt och negativt på en gång (å ena sidan - ä
andra sidan icke, dels—dels icke och twärtom) med
et*- neque (nec),
neque (nec) — et.
Et—et (det ena lika wäl som det andra) och nec –
nec (det ena lika litet som det andra) lägga lika wigt wid
de begrepp eller satser, som de förbinda; genom quum -— tuln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
