Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Ellen Keys människoskildring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 ELLEN. KEY
Vid sidan av det stora hos hennes människor, smälta felen
ihop eller försvinna ur hennes åsyn. Det ligger inte för Ellen
Keys positiva väsen att leta upp fel och brister hos sina
medmänniskor. Det har mer värde för henne att plocka
fram allt det bästa, som kan finnas hos var och en. Och
hon gör det på ett sätt, som rycker läsaren med, och gör
läsningen fruktbringande och idéyäckande. Man förstår så
väl Hellen Lindgrens yttrande att han nästan önskade dö,
för att bli tecknad av Ellen Key!
Det väsentligaste hon dröjer vid i sina kvinnoskildringar
är kärleken och åter kärleken — jämte frisinnet. Hur
vackert och pietetsfullt har hon inte klarlagt sina nära
vänner, Anne Charlotte Lefflers och Sonja Kowalewskis
livsöden och djupa förhållande till kärleken, som griper dem
med våldsam styrka vid mogen ålder. De styrkte Ellen Keys
ofta uttalade sats, att för den kvinnliga kvinnan är
hjärte-livet det centrala.
Och hur fint och försynt nalkas hon inte den ömtåliga
och olyckliga Victoria Benediktson i sin Ernst
Ahlgrenbio-grafi. Också här är kärleken det livsbestämmande liksom
för det storslagna kärleksgeniet och Goethedyrkaren, judinnan
Rahel Varnhagen. I denna bok fick Ellen Key även ett
osökt tillfälle att slå ett slag för den misskända, i mångt
och mycket överlägsna och beundransvärt själsstarka
juderasen.
I sin bok om makarna Browning har hon skänkt världen
en apoteos över kärleken, vars like man får leta efter i
prosadiktning.
Även hennes biografier över utländska och inländska,
manliga diktare visa hennes skarpa psykologiska blick och
förstånd. I flertalet också av dessa biografier ger hon kärleken
den centrala platsen t. ex. i »Verhaeren och Maeterlinck>,
»Rainer Maria Rilke», m. fl. och sist men inte minst i
Goethe, med vilken hon har känt en levande väsensfrändskap
liksom med den med Goethe själsbesläktade Björnstjerne
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
