Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professorn D:r Pontus Fahlbeck, Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fi EMIORATIO.NSl TREDXINGKN. HU,AGA XVIII. SVKNSKA VETENSKAPSMÄN".
sista utaf de tre ofvan anförda stora orsakerna till emigrationen, —
den dragningskraft, som de ntevarande utöfva, — så ligger den till
större delen utanför vår räckvidd. Vi forma intet göra därvid,
på sin höjd söka framställa förhållandena sådana de verkligen äro
och påvisa de faror, som äro förknippade med en utvandring, och
för hvilka många duka under. 1 sammanhang härmed och för
öfrigt så fort som möjligt bör det ofog, som bedrifves af
emigrant-värfvare, grundligen afstyra». Härvid kan pressen sin uppgift
lil<-mätigt göra en god gärning. Men i öfrigt stå vi nog tämligen
maktlösa gent emot nu berörda orsak till emigrationen.
Annorlunda är det ined de båda andra ofvan framhållna
or-orsakerna — a ena sidan den starka uppströmmen inom samhället
och svårigheten att tillfredsställa det växande krafvet på
besuten-het och själfständig ställning, à andra jordens skuldbelastning.
Dessa båda anledningar till utflyttning kunna otvifvelaktigt
angripas, men svårigheterna därvid äro ej ringa. Att här djupare
ga in på dessa ting förbjuder utrymmet. Hela afhandlingar kunde
därom skrifvas, utan att man ändock nådde till bottnen däraf. Blott
några antydningar om de olika utvägar och medel, som synas ligga
närmast till hands för alt. bäfva de nämnda inre orsakerna till
emigrationen, ma bär få plats.
Den uppåtgående rörelsen är i del svenska samhället
utomordentligt stark, har ofvan sagts. Detta är en följd af den stora
borgerliga frihet, som vårt folk sedan gammalt ägt, samt den
genomgående demokratiska anda, som behärskar det och som fått sitt
uttryck icke minst uti den för alla öppna och kostnadslösa skolan.
Denna lämnar fri utsikt till statens ämbeten och de högsta klasserna
för alla och en hvar. Därför befolkas äfven de högre läroverken
och universiteten till sä’ stor del utaf söner från de lägre lagren i
samhället. Naturligen representera dessa blott en helt liten bråkdel
af alla till dessa lager hörande; massan måste stanna uti de laga
ställningar, uti hvilka den är född. Men blotta möjligheten gör i
detta fall, att blicken riktas uppåt och en allmän sträfvan uppstår
att na till — om ej den högsta klassen — så dock ett steg högre
på samhällsstegen. För så vidt som denna, för öfrigt under ett
fritt samhällsskick hell naturliga känsla afser att på studievägen
hinna upp I ill ämbeten och höga ställningar, är den, när den
nälden böjd. som den redan äger hos oss, snarare ett ondt än ett godt.
Det är en ren olycka för ett samhälle, om pä detta sätt
öfverbygg-naden uti detsamma hotar att bli för stor. Därför ma man vakta
sig för att genom att göra folkskolan till bottenskola underlätta
och påskynda denna form af social omsättning. Den är redan nu
väl stark i vårt land. Helt annorlunda är det med den sociala ström,
som består uti att förvandla de obesutne till besutne och alltså för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
