Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Doktor Adrian Molin, Sekreterare i Nationalförsamlingen mot emigration, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 EWriillATIONSUTUBDNISHEN. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
De som först möttes af löftena om Amerika hade, liksom de som
30 ar senare nåddes af socialismens evangelium, vuxit upp i små
skuld- och skattetyngda bondehem, de hade halfsvält genom sin
barndom i torpare- och backstugor, sett sina föräldrar hundsvotteras
pä herrgårdarna ocli kanske sett dem, när arbetskraften var slut,
auktioneras bort som hjon att svältas ihjäl af den lägst,h j lidande i
fattigvårdens namn. De hade misstron och bitterheten i blodet, och
de voro mottagliga för lockelserna.
Sä samverkade konjunkturerna ute på världsmarknaden,
kommunikationsväsendets utveckling, värt eget lands ekonomiska svaghet
och djupgående missförhållanden i det svenska samhällslifvet till
att skapa driffjädrarna i den emigration, som pä föga mer än fem
årtionden beröfvat vårt land mer än en million människor af folkets
i stort sedt företagsammaste, sundaste och lifsdugligaste element.
Och regering och riksdag och landets ledande klass öfver hufvud
äsågo förödelsen utan att lägga Ivå strån i kors för att klargöra för
sig dess orsaker och om möjligt hämma den. Ja, det kunde hända,
att enstaka framsynta män, som sökte mana till besinning, möttes
med: »lät packet resiu. Packet» var då »läsare» och uppstudsiga
bönder — nu är det »storstrejkäre» och »aftalsbrytare». Klarare har
icke den ledande svenska öfverklassen kunnat visa sin oförmaga att
leda.
Den svenska emigrationen fortgår också alltjämt, om än icke
i fullt samma våldsamma tempo som på ÖO- och SO-talen. De första
åren af detta århundrade medförde dock en ny emigrationsvåg af den
styrka, att man i de dåvarande högkonjunkturernas Sverige började
vakna upp. Man började pä allvar känna bristen på friska armar
och hjärnor för landets näringslif, jordbruk såväl som industri.
Detta att utvandringen fortgår, fastän efterfrågan pä arbetskraft
inom landet åtminstone tidvis är större än tillgängen, antyder,
att de drifvande orsakerna nu måste vara i viss mån andra än
under 110-talets missväxtår och 80-talets tryckta tider. Äfven 0111
det i stort sedt alltjämt gäller, att utvecklingen af värt näringslif
icke svarar mot en normal folkökning, kunna svårligen orsakerna
till den stora utvandringen i samma utsträckning som tidigare ligga
i bristen pä utkomstmöjligheter; de måste sökas i att dessa
utkomstmöjligheter icke tillfredsställa — och måhända i helt nya faktorer.
1 själfva verket är det nog också så.
Utvandringen har skapat i Amerika en svensk befolkning, som i
antal närmar sig en tredjedel af hemlandets. Frän de svenska hemmen
därute gå tusentals trådar till gårdar och hem i det gamla landet.
Särskildt de som lyckats äro mana om att upprätthålla förbindelsen
med anhöriga och vänner i hemlandet. Och de äro, dessa
svenskamerikaner, ett belåtet och lilsdiigligt släkte, de äro belåtna med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
