- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XVIII : Uttalanden af svenska vetenskapsmän /
27

(1910) [MARC] Author: Pontus Fahlbeck, Isidor Flodström, Rudolf Kjellén, Adrian Molin, Gustaf F. Steffen, Nils Stjernberg, Knut Wicksell With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Doktor Adrian Molin, Sekreterare i Nationalförsamlingen mot emigration, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DOKTOlt ADRIAN MOLIN.

27

Sä är det den friare passagen uppåt därute som lockar
möjligheten att sid sig tram. Ingen kan bestrida, att skickligheten och
förtjänsten pä ett vida effektivare sätt tillvaratagas, på ett helt
annat sätt äro normen för framgång i Amerika än i Sverige, där
platser allt för ofta tillsättas i första rummet efter rekommendationer,
släktskapsförbindelser och andra relationer. Det beror t. ex. inte bara
pä den svenska industriens mindre och trängre förhållanden och
öfver-produktionen af tekniker, att de bästa svenska ingeniörerna finnas
icke i Sverige utan i Amerika. Sverige är på samma gång
afundsjukans och de beskedliga hänsynens land, som ger huld och skydd
åt medelmåttorna och dem, som äro därunder; Amerika är landet för
dem, som äro öfver medelmåttan.

Tvenne allmängiltiga faktorer i de utvandrande folklagrens
missnöje äro dessutom skattetrycket och värnpliktsbördan. Den förra har,
såsom jag redan antydt, allt sedan utvandringens början spelat en
betydande roll. Särskildt besvärande är det ytterst ojämna
kommunala skattetrycket på landsbygden.

Värnpliktsbördan är såsom emigrationsorsak antingen alldeles
underskattad eller också groft öfverskattad. Att värnplikten icke
är någon själfständigt drifvande orsak framgår af tvenne fakta: för
det första daterar sig den ojämförligt största svenska utvandringen
från den tid, då värnpliktsbördan icke öfverskred 42 dagars öfning,
under det den i stort sedt minskats under den period värnpliktstiden
hastigt steg för steg ökats till sin nuvarande längd. För det andra
trycker ju värnpliktsbördan jämnt öfver hela landet; utvandringen
äter erbjuder de starkaste växlingar i omfattningen ifrån maxima i
Kalmar, Hallands och Älfsborgs län till Mälareprovinserna, t. ex.
Södermanland, som knappast har någon utvandring alls.

Värnpliktsbördan är ingen själfständigt verkande, men en mycket
kraftigt medverkande faktor i emigrationen. De äro utan tvifvel
rätt lätt räknade, som resa till Amerika blott för värnpliktens skull.
Men det är klart, att om man har en hcl del andra skäl att resa,
sa blir ofta värnplikten så att säga droppen, som kommer kärlet att
rinna öfver, och skall man under alla förhållanden resa, sä är det
likaledes klart, att man gör det så, att man kommer ifrån
värn-pliktsöfnin garna.

Småfolkets afvoghet mot värnplikten beror enligt min mening
mindre pä de ekonomiska uppoffringar den ålägger än på den
vårdslösa handteringen af den värnpliktiga ungdomen från befälets sida.
Denna afvoghet har visserligen numera, efter de reformer lifvet
pn, våra lägerplatser genomgått under de allra sista åren, knappast
någon djupare grund; men så har den i stället sina rötter så
mycket längre tillbaka i tiden — den tid, då skällsord och
svordomar, misshandel och orättvisa bestraffningar från befälets sida täf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emusvvet/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free